att jag inte skulle ta min egen bil idag :-)
Men det var dryga timmar,
innan jag kunde stämpla ut
och bege mej till Hornbach,
där jag köpte diskbänken till köket.
Sen i väg till lägenheten,
där L mötte upp med min bil.
Vi tog in diskbänken i lägenheten
och sen satte vi igång med att skruva ihop
det som var kvar,
samt sätta gångjärn på alla luckorna.
När jag drar i kartongerna med luckorna,
som ligger på golvet i det blivande kontoret,
så får jag mej en sådan obehaglig överraskning!
Något av det största i spindelväg
INOMHUS
jag någonsin har sett,
springer iväg bort från mej
och jag springer åt andra hållet,
ut i vardagsrummet,
helt skärrad med ett illvrål
och orden:
"Jag vill inte bo här!"
och det kändes som om hjärtat skulle
hoppa ut ur kroppen som det slog.
L, som ligger på knä och skruvar på ett skåp
ca en halv meter från där jag stannar,
ser helt chockad ut
och undrar vad det är frågan om,
eftersom jag håller på att skrämma slag på honom
med mitt vrål.
Efter en liten stund får jag fram,
att det var en gigantisk spindel
som skrämde slag på mej,
när den kom utspringandes på golvet
när jag började dra i kartongerna.
Och om spindlar tycker jag INTE!
L går in i rummet med orden,
att den är mer rädd för mej än jag för den,
men ska försöka få ut den,
eftersom jag tydligen mår så dåligt av
att ha den där.
Jag säger igen att den är gigantisk
och när han ser den så håller han faktiskt med!
Men den har inga tjocka håriga ben
i alla fall.
Det finns inget att fånga den i
och L, som är djurvän, vill inte döda den
och jag vill inte heller att den ska dödas.
MEN JAG VILL INTE HA
DETTA GIGANTISKA MONSTER
I MIN LÄGENHET HELLER!
L får inte tag på den utan att skada den, säger han.
Till sist vågar jag mej på att titta in i rummet
och ser den krypa ännu längre ner i springan
mellan golvet och väggen
och där parkerar den sig.
Vi gör färdigt det vi håller på med,
jag med jämna mellanrum med ett öga åt stället
där monstret ligger och trycker,
och sen städar vi upp efter oss
och strax innan vi är klara
så tittar mamma förbi.
Jag berättar om monstret inne i andra rummet
och hon går in för att kika.
Och då kommer även J & M
och med sig har de Tyson.
Jag berättar för J om monstret,
men han verkar inte bry sig.
Han ska fortsätta att lägga golvet,
så vi önskar en trevlig kväll
och beger oss av hemåt.
Mamma på sin cykel hem till sig,
och L och jag i vars en bil,
var och en hem till sig.
Väl hemma smakade det gott med mat.
Hade bara ätit mackor på jobb.
I morgon är det dags för nästa runda till IKEA
och handla det sista och sätta ihop det.
Sakta men säkert blir det komplett.