LÖRDAG - den efterlängtade semestern skulle ha kunnat
börja nu .....
Men tyvärr måste jag köra till jobb några timmar för att avsluta
det jag aldrig hann med igår innan jag var tvungen att rusa iväg.
Jag skulle ju haft semester de gångna veckorna och det mesta
som var bestämt gick att ändra på men en del grejor gjorde det
inte det med. Typ tiden jag hade att passa igår.
Men sen så ..... LEDIGT!
Sen återstår att se om det blir två eller tre veckor .....
Efter fredagens kursdag så sa våra holländska kolleger, som
har varit våra lärare under utbildningen, att det hade varit bra
om vi, Customer Service i Sverige, hade kunnat åka ner till Holland
nån dag och sitta bredvid våra kolleger där och se hur dom jobbar
i systemet som vi ska börja använda i början av oktober.
Min kollega A och jag sken nog som solar båda två när vi tittade
på varandra och poletterna ramlade ner.
Det har blivit VÅR tur att få åka iväg på någonting! Annars är det
alltid säljarna och cheferna som åker iväg.
Så det blev hastigt och lustigt bestämt att hon och jag ska ner till
Holland - med en övernattning - antingen vecka 38 eller vecka 39.
Veckan som snart är slut är vecka 35, upplysning till er som inte
jobbar med veckor :-).
Blir det vecka 38 så får jag två veckors semester - men plötsligt
gör det inte så mycket - den tredje veckan kan jag ta senare - när
höststämningen kommer över en och man känner att lite ledigt
hade gjort gott.
Men men, inget är bestämt än så vi får se.
Nu ser jag solen börja titta upp över horisonten. Klockan har hunnit
bli 06.10.
Vaknade 05.30 - kroppen tar absolut ingen hänsyn till om det är helg
eller att man har semester - är den van vid att vakna mellan 05.00
och 05.30 - då gör den det oavsett veckodag!
Nu ska jag njuta av den vackra soluppgången - en av fördelarna med
att vakna tidigt. Och så har jag bestämt mej för att köpa mej en
"riktig" kamera - min lilla, gamla digitalkamera har åkt i golvet och
fungerar inte riktigt som den ska.
Det finns så mycket vackert man kan fånga på bild - med de rätta
verktygen!
Systemkameran jag hade långt bak i tiden gjorde mej många
tjänster men nu är det modernare saker som står på önskelistan.
lördag, augusti 30, 2008
fredag, augusti 29, 2008
VAR?
Var finns det som är ämnat åt mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Var ska jag söka? Var ska jag leta?
När ska jag söka? När ska jag leta?
Ska jag söka? Ska jag leta?
Var? När?
Inte söka. Inte leta.
Det finns något för alla.
Det kommer när det är dags.
När är det dags?
För mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Nej! Inte söka. Inte leta.
Vänta.
Hur länge? På vad?
Vad är ämnat åt mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Längs horisonten. För långt bort.
Längs strandkanten. Nära.
Sträcker ut handen.
Så nära men ändå så långt bort.
Blicken söker, sveper, letar.
Var finns det som är ämnat åt mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Var ska jag söka? Var ska jag leta?
När ska jag söka? När ska jag leta?
Ska jag söka? Ska jag leta?
Var? När?
Inte söka. Inte leta.
Det finns något för alla.
Det kommer när det är dags.
När är det dags?
För mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Nej! Inte söka. Inte leta.
Vänta.
Hur länge? På vad?
Vad är ämnat åt mej?
Blicken söker, sveper, letar.
Längs horisonten. För långt bort.
Längs strandkanten. Nära.
Sträcker ut handen.
Så nära men ändå så långt bort.
Blicken söker, sveper, letar.
Var finns det som är ämnat åt mej?
Var?
DK augusti 2008
torsdag, augusti 28, 2008
Datorutbildning istället för semester .....
Jag hade bestämt mej för att endast "titta in" ett par gånger i veckan - max.
Och nu sitter jag här igen - dagen efter. Vet dock inte om jag orkar "ventilera",
är så trött i huvudet.
Dels går jag på övertid vad det gäller "att jobba tills det är dags att gå på semester". Min lott i år var att gå på semester sist av alla och egentligen
skulle jag varit på semester nu, men fick flyttat på semestern två veckor med anledning av datorutbildningen vi skulle få på jobb. Den vill man ju inte missa.
Och idag var näst sista dagen ....... oj oj oj säger jag bara. Och jisses!! Vilket jättesystem och inte något är ens i närheten av det vi har arbetat med nu under några år. Det är som att lära sig ett nytt språk. Jag måste ju kunna kommunicera med den där maskinen!! Vi ska ju dock samarbeta så det vill verkligen till att vi talar samma språk!! (läs: att jag lär mej språket!)
När man tänker på att det är ett jätteföretag vi arbetar på (typ 25 000 anställda i 90 länder ........) så kan man förstå att det behövs rejäla "doningar", men det blir så mycket input på en gång! Och paniken började växa när de sa att det skulle börja användas hos oss i början av oktober. I år?? var jag tvungen att fråga och det var ju det det var, så klart.
Jag kan lugnt konstatera att blickarna jag och min kollega A har växlat under de här dagarna säger samma:
"Hur mycket av detta förstår DU?"
Paniken jag känner kommer sej av att när vi har fått sista lektionen - imorgon, fredag - då går den här på semester i tre veckor! Och hur mycket sitter då kvar i minnet när man kommer tillbaka?? Oj oj oj.
Fördel finns också i och för sig. De andra har ju tre veckor på sig att träna medan jag är borta - perfekt :-) Så när jag kommer tillbaka efter semestern och inte kommer ihåg något - då går jag bara och frågar om någon vill visa mej - så slipper jag själv lista ut det!! Ta daaaa!
Det känns väldigt tungt, det här och det beror inte bara på att allt i datorn (vi har fått nya) är på engelska och att det nya programmet är väääääldigt stort och "rörigt" - och på engelska - utan det är att vi får lektionerna på - just det - engelska!! Oj oj oj vad många ord man aldrig ens har hört talas om. Suck! Tala om att ha något att bita i!!
Och jag som tyckte att jag hade haft att bita i när det gäller första terminen med linedance. Rätt steg i rätt ögonblick och se för tusan till att snurra samtidigt som de andra och åt rätt håll :-).
Deeeeet kommer att gå som en dans nu när nästa termin börjar *tar ett skutt och slår ihop klackarna i luften* Tjohoooo!
Men först väntar sista dagen på datorutbildningen och sedan en välförtjänt försenad SEMESTER!!
Fördel finns också i och för sig. De andra har ju tre veckor på sig att träna medan jag är borta - perfekt :-) Så när jag kommer tillbaka efter semestern och inte kommer ihåg något - då går jag bara och frågar om någon vill visa mej - så slipper jag själv lista ut det!! Ta daaaa!
Det känns väldigt tungt, det här och det beror inte bara på att allt i datorn (vi har fått nya) är på engelska och att det nya programmet är väääääldigt stort och "rörigt" - och på engelska - utan det är att vi får lektionerna på - just det - engelska!! Oj oj oj vad många ord man aldrig ens har hört talas om. Suck! Tala om att ha något att bita i!!
Och jag som tyckte att jag hade haft att bita i när det gäller första terminen med linedance. Rätt steg i rätt ögonblick och se för tusan till att snurra samtidigt som de andra och åt rätt håll :-).
Deeeeet kommer att gå som en dans nu när nästa termin börjar *tar ett skutt och slår ihop klackarna i luften* Tjohoooo!
Men först väntar sista dagen på datorutbildningen och sedan en välförtjänt försenad SEMESTER!!
CU (see you)
onsdag, augusti 27, 2008
Välkommen - om nu någon tittar in :-)
Jaha, då sitter man här - en i mängden. Jättemängden är väl snarare det korrekta uttrycket :-)
Och varför har jag nu gett mej in på detta?? Hmmmmmm ..... det har funnits ett bra tag i mina tankar men inte förrän nu så blir det allvar av. Det händer så mycket i livet och att ventilera allt genom att sitta och skriva av sej för sej själv .... nä, det ger inte det samma. Tror jag inte. Så detta ska bli intressant.
Att skriva har jag alltid gillat. När man gick i skolan var det egna historier man kunde fylla skrivblocken med. Sen började man resa och då skulle ju vykort skrivas! Ibland fick jag skicka både två och tre till samma mottagare för jag fick inte plats med allt jag ville skriva om på ett enda vykort.
Lite förvirring blev det allt hos mottagaren när korten kom fram olika dagar. Först kom kort nr tre fram, sedan kom det sista kortet och så till sist kom kort nummer två.... :-). Var det riktigt illa kunde det gå dagar mellan varje vykorts ankomst!
Sen det här att kunnat vädra tankar och funderingar utan att tjata ihjäl vänner och bekanta - PERFEKT :-) Och så blir det ju himla snyggt presenterat också! Bara det! Till och med dystra tankar måste bli positiva när man sen läser det färdigpresenterat. Kommer nog dit också, så småningom.
Minns så väl första gången jag hörde ordet BLOGG. "Vad är det?" kommer jag ihåg att jag frågade varpå allas blickar vändes mot mej och förvånade ansiktsuttryck fyllde upp mitt blickfång. När den värsta chocken hade lagt sej för dem, var det en schysst en som sa: "Typ dagbok - fast på nätet" varpå JAG såg ut som en fågelholk. "Men hallå!! Vem läser andras dagböcker - på nätet?? Finns det inget annat att sysselsätta sej med??"
Tror inte - eller minns inte - har kanske förträngt det - att jag fick något svar på det. Men så var det också ett gäng ungdomar (ålder 14 - 20) som jag hade ställt frågan till. Behöver väl inte nämna vad man kunde utläsa i deras ansiktsuttryck ..... typ: "suck, oj oj oj blir man såååå mossig när man blir äldre??" Och det kan man ju inte lasta dom små liven för ..... deras tankar om oss "mossiga åldringar" som har kastats in i den här prylvärlden - datorer, mobiler som är allt utom telefoner nästan och allt allt allt annat som nu finns ute på marknaden - som jag AAAAAALDRIG kommer att ha behov av.
Det jag sa om datorn - sedan om internet - sedan mail - sedan mobil - ok, i nödfall ifall bilen skulle gå sönder så man kan ringa efter hjälp - men aldrig ha den på utom när man själv behöver använda den - ok då, till och från jobb kan jag väl ha den på OOOOM det nu skulle vara någon som skulle behöva få tag på en när man inte är på jobb - till slut blev det: ok då, HELA dagen ifall någon skulle behöva få tag på en när man är på rast .... osv osv.
Och nu har man sin mobil - med sig överallt - morgon, dag, kväll - nån enstaka natt har den fått ligga på också - och skulle man råka glömma den på morgonen på väg till jobb - jisses, vilken hjärtklappning det kan bli av den upptäckten då!! Så det är bara till att vända bilen och köra tillbaka för TÄÄÄÄÄNK om någon behöver nå en. TÄÄÄÄNK om någon skulle skicka ett sms som man inte svarar på förrän man kommer hem på kvällen! Vilken katastrof!!
Fast för tillfället är det rena katastrofen MED mobilen. Den har åkt i golvet och enda sättet att få batteriet att sitta kvar var att tejpa fast det! Meeeeeeen ........ nu har den, mobilen, börjat gå mej riktigt ordentligt på nerverna. Den har egen vilja! Lika envis som min katt :-)
Den stänger av sig när som. Ringer det och jag lyfter den för att svara: SVART DISPLAY! Upp med locket, tryck på knappen, knappa in pinkoden och så kopplas man upp igen..... men så slocknar allt igen så fort man rör den. Tryck på knappen, knappa in pinkoden och kolla vem som ringde. Om den inte stänger av sig igen.
Eller om man skriver sms. Ett par rader går bra sen ..... SVART DISPLAY!!!! Tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... och så börja om igen. Sparar jag ett par rader åt gången så slipper jag skriva om ALLT innan den slocknar igen - men jisses vilken tid det kan ta att skriva ett - kort -sms ibland!!
Eller om jag får sms. Upp med locket - SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet och öppna det ..... SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet , börja läsa .... SVART DISPLAY! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... osv osv osv.
Detta kan hålla på långa stunder. Men jag är stenbock = envis :-). Och mycket riktigt - till slut har jag både läst och besvarat meddelandet. YES!
Ja, ja, jag vet, jag vet. KÖP EN NY!! Absolut - så fort jag får tummarna loss att ta mej till ett ställe och stå där och bara stirra på alla modeller som finns!!! Det är som när man ska välja tapeter. DET FINNS JU HUR MYCKET SOM HELST ATT VÄLJA MELLAN!!! Men det är en annan historia.
Nu ska tanten se hur detta ser ut när det presenteras.
CU (see you) - lite har man snappat upp - trots mossan :-)
Och varför har jag nu gett mej in på detta?? Hmmmmmm ..... det har funnits ett bra tag i mina tankar men inte förrän nu så blir det allvar av. Det händer så mycket i livet och att ventilera allt genom att sitta och skriva av sej för sej själv .... nä, det ger inte det samma. Tror jag inte. Så detta ska bli intressant.
Att skriva har jag alltid gillat. När man gick i skolan var det egna historier man kunde fylla skrivblocken med. Sen började man resa och då skulle ju vykort skrivas! Ibland fick jag skicka både två och tre till samma mottagare för jag fick inte plats med allt jag ville skriva om på ett enda vykort.
Lite förvirring blev det allt hos mottagaren när korten kom fram olika dagar. Först kom kort nr tre fram, sedan kom det sista kortet och så till sist kom kort nummer två.... :-). Var det riktigt illa kunde det gå dagar mellan varje vykorts ankomst!
Sen det här att kunnat vädra tankar och funderingar utan att tjata ihjäl vänner och bekanta - PERFEKT :-) Och så blir det ju himla snyggt presenterat också! Bara det! Till och med dystra tankar måste bli positiva när man sen läser det färdigpresenterat. Kommer nog dit också, så småningom.
Minns så väl första gången jag hörde ordet BLOGG. "Vad är det?" kommer jag ihåg att jag frågade varpå allas blickar vändes mot mej och förvånade ansiktsuttryck fyllde upp mitt blickfång. När den värsta chocken hade lagt sej för dem, var det en schysst en som sa: "Typ dagbok - fast på nätet" varpå JAG såg ut som en fågelholk. "Men hallå!! Vem läser andras dagböcker - på nätet?? Finns det inget annat att sysselsätta sej med??"
Tror inte - eller minns inte - har kanske förträngt det - att jag fick något svar på det. Men så var det också ett gäng ungdomar (ålder 14 - 20) som jag hade ställt frågan till. Behöver väl inte nämna vad man kunde utläsa i deras ansiktsuttryck ..... typ: "suck, oj oj oj blir man såååå mossig när man blir äldre??" Och det kan man ju inte lasta dom små liven för ..... deras tankar om oss "mossiga åldringar" som har kastats in i den här prylvärlden - datorer, mobiler som är allt utom telefoner nästan och allt allt allt annat som nu finns ute på marknaden - som jag AAAAAALDRIG kommer att ha behov av.
Det jag sa om datorn - sedan om internet - sedan mail - sedan mobil - ok, i nödfall ifall bilen skulle gå sönder så man kan ringa efter hjälp - men aldrig ha den på utom när man själv behöver använda den - ok då, till och från jobb kan jag väl ha den på OOOOM det nu skulle vara någon som skulle behöva få tag på en när man inte är på jobb - till slut blev det: ok då, HELA dagen ifall någon skulle behöva få tag på en när man är på rast .... osv osv.
Och nu har man sin mobil - med sig överallt - morgon, dag, kväll - nån enstaka natt har den fått ligga på också - och skulle man råka glömma den på morgonen på väg till jobb - jisses, vilken hjärtklappning det kan bli av den upptäckten då!! Så det är bara till att vända bilen och köra tillbaka för TÄÄÄÄÄNK om någon behöver nå en. TÄÄÄÄNK om någon skulle skicka ett sms som man inte svarar på förrän man kommer hem på kvällen! Vilken katastrof!!
Fast för tillfället är det rena katastrofen MED mobilen. Den har åkt i golvet och enda sättet att få batteriet att sitta kvar var att tejpa fast det! Meeeeeeen ........ nu har den, mobilen, börjat gå mej riktigt ordentligt på nerverna. Den har egen vilja! Lika envis som min katt :-)
Den stänger av sig när som. Ringer det och jag lyfter den för att svara: SVART DISPLAY! Upp med locket, tryck på knappen, knappa in pinkoden och så kopplas man upp igen..... men så slocknar allt igen så fort man rör den. Tryck på knappen, knappa in pinkoden och kolla vem som ringde. Om den inte stänger av sig igen.
Eller om man skriver sms. Ett par rader går bra sen ..... SVART DISPLAY!!!! Tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... och så börja om igen. Sparar jag ett par rader åt gången så slipper jag skriva om ALLT innan den slocknar igen - men jisses vilken tid det kan ta att skriva ett - kort -sms ibland!!
Eller om jag får sms. Upp med locket - SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet och öppna det ..... SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet , börja läsa .... SVART DISPLAY! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... osv osv osv.
Detta kan hålla på långa stunder. Men jag är stenbock = envis :-). Och mycket riktigt - till slut har jag både läst och besvarat meddelandet. YES!
Ja, ja, jag vet, jag vet. KÖP EN NY!! Absolut - så fort jag får tummarna loss att ta mej till ett ställe och stå där och bara stirra på alla modeller som finns!!! Det är som när man ska välja tapeter. DET FINNS JU HUR MYCKET SOM HELST ATT VÄLJA MELLAN!!! Men det är en annan historia.
Nu ska tanten se hur detta ser ut när det presenteras.
CU (see you) - lite har man snappat upp - trots mossan :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)