Välkommen - om nu någon tittar in :-)

Jaha, då sitter man här - en i mängden. Jättemängden är väl snarare det korrekta uttrycket :-)

Och varför har jag nu gett mej in på detta?? Hmmmmmm ..... det har funnits ett bra tag i mina tankar men inte förrän nu så blir det allvar av. Det händer så mycket i livet och att ventilera allt genom att sitta och skriva av sej för sej själv .... nä, det ger inte det samma. Tror jag inte. Så detta ska bli intressant.

Att skriva har jag alltid gillat. När man gick i skolan var det egna historier man kunde fylla skrivblocken med. Sen började man resa och då skulle ju vykort skrivas! Ibland fick jag skicka både två och tre till samma mottagare för jag fick inte plats med allt jag ville skriva om på ett enda vykort.
Lite förvirring blev det allt hos mottagaren när korten kom fram olika dagar. Först kom kort nr tre fram, sedan kom det sista kortet och så till sist kom kort nummer två.... :-). Var det riktigt illa kunde det gå dagar mellan varje vykorts ankomst!

Sen det här att kunnat vädra tankar och funderingar utan att tjata ihjäl vänner och bekanta - PERFEKT :-) Och så blir det ju himla snyggt presenterat också! Bara det! Till och med dystra tankar måste bli positiva när man sen läser det färdigpresenterat. Kommer nog dit också, så småningom.

Minns så väl första gången jag hörde ordet BLOGG. "Vad är det?" kommer jag ihåg att jag frågade varpå allas blickar vändes mot mej och förvånade ansiktsuttryck fyllde upp mitt blickfång. När den värsta chocken hade lagt sej för dem, var det en schysst en som sa: "Typ dagbok - fast på nätet" varpå JAG såg ut som en fågelholk. "Men hallå!! Vem läser andras dagböcker - på nätet?? Finns det inget annat att sysselsätta sej med??"

Tror inte - eller minns inte - har kanske förträngt det - att jag fick något svar på det. Men så var det också ett gäng ungdomar (ålder 14 - 20) som jag hade ställt frågan till. Behöver väl inte nämna vad man kunde utläsa i deras ansiktsuttryck ..... typ: "suck, oj oj oj blir man såååå mossig när man blir äldre??" Och det kan man ju inte lasta dom små liven för ..... deras tankar om oss "mossiga åldringar" som har kastats in i den här prylvärlden - datorer, mobiler som är allt utom telefoner nästan och allt allt allt annat som nu finns ute på marknaden - som jag AAAAAALDRIG kommer att ha behov av.

Det jag sa om datorn - sedan om internet - sedan mail - sedan mobil - ok, i nödfall ifall bilen skulle gå sönder så man kan ringa efter hjälp - men aldrig ha den på utom när man själv behöver använda den - ok då, till och från jobb kan jag väl ha den på OOOOM det nu skulle vara någon som skulle behöva få tag på en när man inte är på jobb - till slut blev det: ok då, HELA dagen ifall någon skulle behöva få tag på en när man är på rast .... osv osv.

Och nu har man sin mobil - med sig överallt - morgon, dag, kväll - nån enstaka natt har den fått ligga på också - och skulle man råka glömma den på morgonen på väg till jobb - jisses, vilken hjärtklappning det kan bli av den upptäckten då!! Så det är bara till att vända bilen och köra tillbaka för TÄÄÄÄÄNK om någon behöver nå en. TÄÄÄÄNK om någon skulle skicka ett sms som man inte svarar på förrän man kommer hem på kvällen! Vilken katastrof!!

Fast för tillfället är det rena katastrofen MED mobilen. Den har åkt i golvet och enda sättet att få batteriet att sitta kvar var att tejpa fast det! Meeeeeeen ........ nu har den, mobilen, börjat gå mej riktigt ordentligt på nerverna. Den har egen vilja! Lika envis som min katt :-)

Den stänger av sig när som. Ringer det och jag lyfter den för att svara: SVART DISPLAY! Upp med locket, tryck på knappen, knappa in pinkoden och så kopplas man upp igen..... men så slocknar allt igen så fort man rör den. Tryck på knappen, knappa in pinkoden och kolla vem som ringde. Om den inte stänger av sig igen.

Eller om man skriver sms. Ett par rader går bra sen ..... SVART DISPLAY!!!! Tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... och så börja om igen. Sparar jag ett par rader åt gången så slipper jag skriva om ALLT innan den slocknar igen - men jisses vilken tid det kan ta att skriva ett - kort -sms ibland!!

Eller om jag får sms. Upp med locket - SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet och öppna det ..... SVART DISPLAY!! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... leta upp meddelandet , börja läsa .... SVART DISPLAY! ... tryck på knappen, knappa in pinkoden ..... osv osv osv.
Detta kan hålla på långa stunder. Men jag är stenbock = envis :-). Och mycket riktigt - till slut har jag både läst och besvarat meddelandet. YES!

Ja, ja, jag vet, jag vet. KÖP EN NY!! Absolut - så fort jag får tummarna loss att ta mej till ett ställe och stå där och bara stirra på alla modeller som finns!!! Det är som när man ska välja tapeter. DET FINNS JU HUR MYCKET SOM HELST ATT VÄLJA MELLAN!!! Men det är en annan historia.

Nu ska tanten se hur detta ser ut när det presenteras.

CU (see you) - lite har man snappat upp - trots mossan :-)