tisdag, april 27, 2010

Läkarbesök?

Hm, det verkar som om jag måste tillbaka till läkaren igen,
till han som opererade bort tre leverfläckar på min rygg
innan i år. Och jag som hade ställt in mej på att jag skulle
vänta till hösten, då han ville fortsätta sitt karvande i mej ...

Men det kan jag glömma. Nu har jag fått så mycket bannor
och har lovat att ta mej dit imorgon eller torsdag (tror de
hade stängt på onsdagar ...) och visa upp en fläck i midjehöjd
mellan ryggraden och höften
, som faktiskt inte har varit där
innan! Dvs, som fläck kanske, men nu är den svart med rött
runt om och UPPHÖJD och igår morse hade jag ont,
upptäckte den då!

Skulle stoppa ner tröjan i byxorna bak till och rörde då vid
den och det gjorde ont. In på toa och vred nästan huvudet
ur led för att kunna se vad det var, men det gick inte så bra.
Bad min kollega ta en titt och hon beskrev den som
"En upphöjd, kolsvart fläck med rött runt om. Denna borde du
åka iväg och be nån titta på!"

Och idag har jag fått fler förmaningar, så nu får jag göra det.

Men idag gör den inte ont. Satte på plåster igår när jag
upptäckte den, så att inte kläderna skulle skava. Tog av
plåstret igår när jag gick och lade mej och satte på nytt idag
när jag klädde på mej. Och när jag kom hem och tog av det,
hade det blött lite. Skit också! Jag har inte tid med sånt nu!

Nåja, jag får ta mej dit och be dom titta och säga vad dom
tycker. Det värsta är att om dom bestämmer sig för att
operera bort den, så sitter det en till en liten bit därifrån som
han sa att han skulle ta nästa gång. Då ska jag bli sydd på två
ställen till och inte få duscha på en vecka igen och inte få
lyfta eller sträcka mej eller anstränga mej igen under en vecka.

Jag som behöver rensa i min lilla trädgård och städa
uteplatsen och köpa jord och blommor och planatera
och flytta krukor och och och ...

Suck, suck, suck.





2 kommentarer:

Anonym sa...

Hallå tjejen, detta fixar du lätt som en plätt.
Kram på dig.
M

Tant D sa...

Jag säger bara: "Giv mig styrka!" Jag tycker deffinitivt I N T E om det! Usch och fy! Jag har hunnit glömma en del av obehaget jag kände förra gången och tur är det. Bara tanken på att det ska stickas i mej - usch nej! Det har jag alltid haft problem med. Bäst att tänka på något annat :-)