Lördagkväll - tjejkväll

Var ute en timmes tid och promenerade innan.
Jämfört med promenaden igår,
så var det riktigt behagligt idag.
Det blåste mycket lite.

Isen försvinner mer och mer
och man börjar så sakteliga längta efter våren.

Det finns så många platser
man sen kan sitta och njuta av solens strålar på ...

... samtidigt som ögonen tar in allt vackert
runt omkring.

Ser verkligen fram emot det!

Sätta sig på cykeln och 10 minuter senare
är man nere vid stranden!

Igår hade vi en jättetrevlig tjejkväll.

Jag hämtade Y, A och A-L
och sen styrde vi kosan mot lilla Svedala.

Där började vi med ett restaurangbesök
med god mat och dryck
och efter det var det revy
som stod på programmet.

När revyn var slut stod vi och pratade lite
med en av de sex som var med i revyn,
som A kände och jag hade träffat någon gång
i sällskap med A
och så visade det sig att även Y och han kände varandra!

Ibland är världen liten :-)

Sedan bar det av hem till A,
dit vi anlände vid 22.30-tiden.
Där bjöds det på ostbricka
med massor av tillbehör och gott att dricka
och mycket prat och skratt!
Härligt!

Det blev lite i senaste laget innan man kom i säng,
men den långa frukosten idag,
gjorde att man hade gått om tid på sig att piggna till.

Det tar ju sin lilla tid att äta ägg, mackor
och mannagrynsgröt med sylt.
En riktig helgfrukost!

Mums!

Glatt besked

Idag när jag kom hem,
låg beskedet från mammografiundersökningen i brevlådan.

Nu slipper man gå och tänka på det!

Och enligt brevet,
kommer jag att bli kallad på mammografiundersökningar
med 1,5 - 2 års mellanrum
t om det året jag fyller 74!

Och nu är det tisdag som väntar.
Jag hade egentligen operationstid
till den där körteln, som hade blivit stor
och sedan krympte ner igen.
Men när jag var där och skulle avboka tiden,
så rekommenderade sköterskan mej,
att jag ändå skulle komma
och be läkaren titta på mina leverfläckar.

Det är något jag har tänkt på i måååååånga år,
men aldrig blivit färdig att ta tag i.

Men nu så ...

Är lite nervös för att dom ska ta bort något
och att jag ska bli sydd.
Det har jag aldrig blivit förr.
Hu!

Fredagskvällen fortsatte sedan med linedans
i några timmar.
Aldrig fel med lite hjärngympa :-)

Men nu kallar sängen!

Ska jag eller ska jag inte ...

Pratade med I för någon dag sen
om gympan på Friskis & Svettis.

Hon rekommenderade varmt att jag skulle börja!

Så ikväll har jag kommit så långt,
att jag har tagit hem lite information.

Körde iväg och handlade direkt efter jobb
och på väg hem,
bestämde jag mej för att köra ner om Friskis
och lägga mej i solariet en stund.

När jag var klar och skulle gå,
så passade jag på att ta med lite information
om vad de har att erbjuda.

Och eftersom jag har noll kondition,
så lutar det åt basgympa, kan jag tänka mej.

Men det finns olika basgympor att välja mellan ...

... kunde jag läsa.

Och sen tittade jag på priset - inte billigt inte!

Jag borde göra något åt min kondition,
men tycker det är i dyraste laget ...

Får fundera på saken.

Åkte hem med Friskis & Svettis lilla katalog,
satte mej tillrätta i soffan,
åt några arraksbollar
medan jag läste om deras utbud
och kom egentligen fram till att jag är för bekväm,
för att anstränga mej med gympa :-)

Is, is, is

Det blev en härlig vinterpromenad!

Bitande kallt i vinden.
Men ordentligt påpälsad,
var det bara det oskyddade ansiktet,
som kände av kylan.

Helt oplanerat en ledig dag ...

Helt oplanerat fick jag en ledig dag.
Bestämde mej i morse
för att inte ta mej ut på vägarna idag.
Vilket väglag!

Ska ut sen när de har gjort vid parkeringen
och skotta loss bilen.

Under all snön är det rena skridskobanan.
Hjulen bara slirar runt.
Man har ingen kontroll över bilen.
Obehagligt!

Ringde till jobb i flera omgångar
för att meddela mitt beslut
och till sist fick jag svar.

Sen tände jag lite ljus i köket ...

... och hade en lång mysig frukost.

Och sen började tankarna:
Vad gör jag med en oplanerat ledig dag?
Ja, en hel dag är det ju inte,
för jag slutar 13.00 på onsdagar
och hade planerat in en promenad i eftermiddag,
efter att jag hade varit och handlat,
vilket jag hade planerat att göra direkt efter jobb ...

Men nu blir det inte riktigt som det var tänkt,
jag fick plötsligt några timmar till,
till mitt förfogande.

Så nu ska jag kolla om där är ledigt i tvättstugan.
Kan ju lika bra vara lite nyttig,
i väntan på att jag ska ut och få loss bilen.

Sen kanske jag skulle ta mej en promenad.
Jag älskar ju snö och att promenera,
så en snöpromenad blir ju en bra kombination :-)

Men det får bli vid lunchtid.
Ska ringa mamma och höra om jag får sällskap.

Steg ett ...

På väg hem från jobb
bestämde jag mej för att när jag hade ätit,
så skulle jag trotsa det stundande snöovädret
och köra in till stan.

Bl a var jag på jagt efter ett överkast.
Ett i ljust tyg.

Sagt och gjort.

Snöandet ökade, likaså vinden,
medan jag gick från affär till affär.

Men jag lyckades i alla fall hitta ett överkast,
i ljust tyg,
som jag fastnade för.

En mycket speciell känsla att inhandla ett sådant.
Tyvärr gör det mej ledsen
att ta det steget.

Jag har velat ha ett ljust överkast i så många år,
men det har aldrig blivit av,
att jag har köpt ett.

Orsak:
Min älskade katt Felix fällde så mycket hår.
Och han gillade att ligga på sängarna.
Jag la en pläd ovanpå överkastet jag hade,
men inte skulle han ligga på den.
Nej, då la han sig bredvid pläden,
på själva överkastet.
Och skulle jag då lägga en pläd över hela överkastet,
så såg man det ju inte,
så jag avstod från att skaffa mej ett ljust överkast.

Men nu, när Felix inte finns i mitt liv mer,
har jag tagit steget,
- steg ett -
om att uppfylla en önskan.
En önskan om ett ljust överkast.

Vädret hade hunnit bli ett riktigt oväder
under tiden jag gick från affär till affär
och det var inte helt lätt att köra hem.

Men, jag kom hem, la ut överkastet på sängen,
grät en skvätt,
för saknade efter Felix blev så påtaglig
- ibland saknar jag honom så det gör ont
inuti hela kroppen -
och så gick jag ut ur sovrummet igen.

Imorgon måste jag bestämma mej
för om jag ska behålla det eller inte.

Är även på jagt efter bruna kuddar att lägga ovanpå
och hittade faktiskt jättesnygga på ILVA,
men det var ett snyggt pris också,
så det blev inget köp.

Ska jag behålla överkastet,
måste jag ha tag på kuddar också.

Som tar upp den bruna färgen
på möblemanget i sovrummet.

Nästa steg att ta,
steg två,
för att uppfylla en önskan jag har haft i ca 15 år,
är att börja köpa hem snittblommor.

Jag älskar tulpaner t ex
och min önskan är att alltid ha en bukett hemma.

Det har inte gått under alla åren med Felix.
Han välte alltid vaserna så vattnet rann ut.

Men först måste jag ha tag på kartongerna i förrådet,
där vaserna ligger nerpackade.
Och jag har mååååånga vaser!
Men kartongerna står längst in i det fulla förrådet,
så jag får lugna mej lite,
innan jag tar steg två,
efter förlusten av Felix.

Men, som sagt var,
det får bli längre fram ...

Frukostsällskap ...

Brukar "lyxa till det" på helgen
när jag äter frukost
och sitta inne vid matrumsbordet i vardagsrummet.

Då har jag möjlighet att ha koll på läget
utanför terrassdörren.

Brukar lägga ut mat till fåglarna
precis utanför dörren
och blir lika glad varje gång det upptäcks.

Först på plats idag var en koltrast ...

... som lät sig väl smaka.

Och igår var vi några stycken som lät oss väl smaka
av en underbart god soppa!

G, A, Y och jag träffades hos Y kl. 13.00.
Vi pratade, dansade och åt och drack gott
och rätt vad det var hade klockan passerat 20.00!

Vi har som tema att bjuda på en soppa
och bröd till det
och så dricker vi vin (!) till,
så sopporna ska HELST gå att äta till rött vin,
som vi alla gillar att dricka.

Och igår var det himla gott - IGEN!
Mums!

Och så päronlikör till "kaffet",
som ju jag inte dricker :-).
Kaffe alltså!

A hade bakat en underbart god morotskaka
med gudagod glacyr på,
som vi åt till.

Så det har blivit mycket vin de här två dagarna.
Både hos B i fredags och nu igår.
Gott!

Enda nackdelen är att jag tar mej fram och tillbaka
med buss istället för att köra.
Och det tar ju bra mycket längre tid än att köra själv,
lite extra lång tid med det här väglaget också.

Som i fredags t ex.
Hade jag kört hade det tagit mej 20 minuter
från dörr till dörr.

Med bussarna, fick byta en gång, tog det mej en hel timme.
Och då ingår att pulsa i snö en bra sträcka.

Hade jag kört igår, hade det tagit mej 15 minuter
från dörr till dörr,
med bussen tog det 35 minuter, lite snabbare än i fredags,
för jag behövde inte byta buss.

Men det är gott med lite vin till maten,
och före - och efter :-)
även om det kan bli lite svårt
att hålla reda på stegen emellanåt.
Men det har man ändå,
svårt att hålla reda på stegen,
så det är kanske inte
såååå himla stor skillnad,
om man tänker efter :-)

Så igår gick hela dagen i princip
i glada vänners sällskap.

Gick hemifrån 12.30
och var inte hemma förrän efter 21.00.

Väl hemma hamnade jag i soffan framför TV:n
och såg filmen på 5:an om Tina Turner,
"What´s love got to do with it".
Den där Ike hade inte många rätt i huvudet emellanåt.

Tyvärr är det många kvinnors vardag,
att ha det på det viset!

Hon lyckades i alla fall till sist
göra sig fri från honom.

Ett lyckligt (?) slut i hennes fall ...

Gymnastikpass på hemmaplan ...

Då har jag hämtat mej från
dagens gymnastikpass ... :-)

När jag öppnade ytterdörren
och skulle gå ut och ta in tidningen,
såg jag att det inte hade hänt något mirakel,
sen jag kom hem i natt.

Snön var INTE bortskottad ... :-)

Vi hade "tjejträff" hos B igår.
Y, A, E och jag blev bortskämda av B
med god mat och gott vin.

Jättetrevligt!

Och extra "gott" kändes det,
när B hälsade mej välkommen med orden:
"Vad kul att du är tillbaka med oss igen!
Vi har saknat dej!"

Fotspåren jag hade satt när jag kom hem
hade snöat igen lite
och nu såg jag hur mycket snö,
som egentligen hade kommit igår.

Så det var bara till att klä på sig,
gå ut i gemensamhetsförrådet här utanför
och ta ut snöskyffeln och börja flytta undan snön.

Först utanför mitt,
sen fortsatte jag
in till min goa granne Majas ytterdörr,

måste försöka ta reda på hur gammal hon är,
är så nyfiken,
och sen gick jag åt andra hållet,
mot passagen in på vår "gård".

Där skottade jag fritt framför tvättstugedörren,
fortsatte passagen ut från "gården"
och skottade fritt framför soprumsdörren.

Tillbaka in på gården tittade jag åt vänster
och såg att det låg massor med snö
bort mot det äldre paret, 80-års åldern,
som bor på andra sidan tvättstugan,
så då fortsatte jag att skotta mej fram
till deras grind.

Nöjd och belåten
satte jag tillbaka snöskyffeln i förrådet,
gick in och hämtade nyckeln till brevlådan,
stannade i dörröppningen
och beundrade mitt verk ...

... hämtade sen in tidningen
och för ett k o r t ögonblick kom en tanke susandes,
att det hade varit hur mysigt som helst,
om jag nu hade kommit in
och fått sätta mej till ett dukat frukostbord
med min hjärtans kär framför mej ...

Skakade av mej tanken
lika fort som den kom,
tog av mej "snöskottningskläderna"
och satte igång med att förbereda frukosten.

Kokt ägg, yoghurt, bullar, juice,
och så tidningen
och så "Ring så spelar vi"
på radion i bakgrunden.

En riktig lördag morgon!

Om några timmar ska jag iväg igen
och vet inte riktigt när jag kommer hem,
så jag tänkte försöka hinna vara lite flitig innan.

Fast egentligen hägrar en snöpromenad ...

Älskar snö och få vara ute och pulsa i den!

Isbilder på Sydsvenskan.se

Var precis inne på Sydsvenskans hemsida
och tittade på isbilderna
som folk har skickat in
och som har blivit publicerade.

Har hittat några favoriter
och så är det är himla kul
att se sin egen bild bland de andra :-)

Torsdag

Idag har det verkligen varit en stressig dag.

Åtminstone början och slutet.

Det blev lite stressigt när jag skulle iväg till sjukhuset, men
jag lyckades både hitta parkering, hitta rätt bland alla
byggnader och vara där i god tid.

Själva mammografiundersökningen var väl som man har
hört talas om. Och jag, som bara avskyr allt vad läkare och
sjukhus heter, klarade av att både ta mej dit och sitta och
vänta utan att bli yr i knoppen av nervositet :-).

Men nu kommer det "jobbiga". Jag skulle få ett skriftligt
besked inom 2 - 3 veckor. Och i och med att jag inte har
varit med om någon sådan undersökning innan, har de
inga bilder att jämföra med, så ev kan man bli ditkallad
för att ta nya bilder.
Får hålla tummarna för att bilderna är tydliga och visar
nada konstigheter.

Sen blev det stressigt när jag skulle sluta min arbetsdag.
Hade bestämt mej för att hinna in om Skattemyndigheten
innan de stängde kl. 16.00, för att få hjälp med en sak -
och jag hann. Skönt. Fast det hade löst sig ändå. Jag visste
inte då att jag hade kunnat få hjälp med det på annat håll...

Sen hem i raketfart och fick gjort vid räkningarna och
skickat iväg ett gratulationskort ... och hoppas nu att jag inte
har glömt något annat ...

Ska alldeles strax varva ner framför TV:n - kan inte fatta att
JAG nu för tiden tittar så mycket på TV :-) - och titta på 4:an
och sista avsnittet den här veckan av

"Halv åtta hos mej"

Jag gillar matlagningsprogram, fast jag själv inte har
kunskapen att "trolla" vid spisen. Att följa recept går i och för
sig bra, men jag saknar lusten. Får se om jag kan locka fram
den, har ju tyckt om det förr, det lilla jag har gjort.

Ja, det är en sak jag ska ta tag i: Träna mej vid spisen! :-)

Men nu ska jag kolla in när andra visar sin skicklighet!

Snöoväder

Det utlovade snöovädret är här nu!

Det går knappt att se ut genom köksfönstret.

Blir dubbelt upp nervös nu.

Tänker på imorgon bitti.

Dels är jag nervös
för att jag ska på
mammografiundersökning.
Min första.

Sen vet jag ju inte hur pass "kaotiskt"
det kommer att bli imorgon bitti,
efter all snö som kommer ner.
Både vad det gäller att få ut bilen
och sedan att ta sig genom stan till sjukhuset ...

Jag får gardera mej ordentligt
och vara ute i god tid, så jag inte missar tiden.

Men just nu känner jag för att packa in mej
i snötåliga kläder
och pulsa ut på en rejäl snöpromenad.

Hade varit härligt
om man bara är ordentligt klädd ...

Ska jag ... ska jag inte ... ska jag ... ska jag inte ...
ska jag ... ska jag inte...

Vår vackra Moder Natur

Kände inte för att var inne och vara flitig
och låta tankarna mala rundor i huvudet,
så jag bestämde mej för att fly fältet
och ge mej ut i det "fina" vädret,
så länge det var ljust.

Snö, minusgrader, blå himmel och solsken ...
som gjort för att vara utomhus - rejält påklädd!

Naturligtvis styrde jag kosan ner mot stranden.
Och med mej hade jag kameran.

Och det ångrar jag inte!

Så underbart vackert
med all snö och isen så långt ut i Öresund
man kunde se
och så den nedgående solen på det!

Det gick tyvärr rent för fort för solen att gå ner,
men kanske var det tur,
för jag hade ingen känsel i mina stackars fingrar
efter ett tag.

Så kallt! Men vindstilla, tack och lov.

Och så underbart, underbart vackert!
Helt omöjligt att fånga den rätta stämningen på bild!

Oh, vad jag önskar att jag i sådana här ögonblick
hade någon vid min sida,
att dela upplevelserna med!

Alltså, sökes:

En person som, liksom jag,
älskar att vara ute i naturen,
oavsett årstid,
och uppleva allt det fina som finns
och som är intresserad av fotografering :-)

Orkar inte mer nu ...

... ska det aldrig ta slut!?!?

Den 24 januari

Den 24 januari,

ett mycket speciellt datum.

Tänk, idag för exakt ett år sen,

den 24 januari 2009,

skrev jag på kontraktet till den här lägenheten.

Och jag hade ingen aning om
när jag skulle få tillträde
eller vad som väntade mej.

Och nu sitter jag här,
ett år senare,
i min första egna bostad
med många frågor och frågetecken.

Vad mer kan hända ...??

Vintern håller kvar sitt grepp

Var ute på en vinterpromenad i ca 1,5 timme
och det var bara till att konstatera,
att vintern håller kvar sitt grepp!

Innan jag gick iväg,
kom jag på en lösning
angående mitt rörlösa badkar ...

Jag drog fram badkaret så rörstumpen,
som sitter fast i bottenventilen,
kommer över avloppshålet i golvet,
och då rinner vattnet rakt ner i avloppshålet
istället för ut på golvet och sen
vidare ner i hålet.

Det innebär att jag nu vågar fylla badkaret
och sedan vågar dra ut proppen,
utan att behöva vara rädd för att
alla dessa liter vatten
ska rinna ut över hela golvet!

Summan av kardemumman:

Nu är det slutduschat!

JAG SKA PREMIÄRBADA I MITT BADKAR!

Sen är det biobesök,
som står på kvällens program.

Badkaret är på plats!

Idag var jag iväg och hämtade mitt badkar!

Fick hjälp av mamma
att bära in det från bilen
och så hjälpte hon till att hålla medan jag skruvade.

Det var ett "annorlunda" badkar.

Först skulle man skruva ihop själva ställningen.
Därefter skulle badkaret sänkas ner
i stativet.

Och det var pilligt att få dit handtagen.
Jag ville inte ha handtag,
men det ingick i den storleken
på modellen jag hade valt.
Jag ville ha ett 1,70 m långt kar.

Sen var det lite pilligt att få dit
bottenventilen, eller vad det heter
och sen insåg jag att jag måste kapa själva röret,
som sen ska leda ner vattnet i avloppet
och då gav jag upp!

Och nej!
Jag har inte köpt badkaret på IKEA :-).
Jag hittade det på Bauhaus.

Och nu står det på plats i alla fall.
En bit på vägen.

Jag tackade mamma för hjälpen
och bestämde mej för att
ta med alla kartongerna och kasta
i containern på återvinningsstationen
ute på ön.

Jag tänkte lyxa till kvällen lite
med att köra ut till Friskis och Svettis
och lägga mej i solariet en stund.

Det är en konstig känsla när jag sitter i bilen
på väg ut till ön
och vet att jag bara är där som "gäst" numera.

Sen när det blir cykelväder,
kommer jag att styra kosan dit många gånger.
Det är en speciell atmosfär där ute.
Åtminstone innan det är färdigbyggt
och alla nya hus och lägenheter är bebodda.

Som vanligt var där fullt med folk på
Friskis och Svettis,
så gatorna var fulla med bilar.
Jag kom vid en dum tid också,
men det var planerat att jag skulle vara där tidigare.
Trodde inte att det skulle ta sådan tid med badkaret.

Jag fick köra allra längst bort för att hitta en parkering.
Men det var en behaglig temperatur ute,
så det blev en skön liten promenad
bort till Fiskis och sedan tillbaka till bilen.

Efter solningen körde jag och handlade.
Rätt skönt att handla så sent på kvällen.
Klockan var ca 18:45
och det var mycket lite folk i affären.

Sen hem och så hamnade jag framför datorn
med kvällsmackorna i högsta hugg.

Få se om jag orkar titta på röret till badkaret
ikväll
eller om jag ska be om hjälp.

Kylan håller i sig

Satt och tittade på lite bilder
nu när jag kom hem från dansen.

Hade ingen ro
att ta tag i något.

Bilderna tog jag förra helgen
när jag var ute och gick med mamma.

Det blev ju inget promenerande
på hela den här helgen,
så jag känner saknaden.

Det har inte varit något trevligt väder heller.
Minusgrader och blåsigt.
Brrrrr.

Som vanligt så styrde vi kosan mot vattnet.
Och eftersom det har varit
många minusgrader under väldigt lång tid,
har det bildats mycket is ute i sundet.

Det var en konstig känsla
att kunna gå och gå rakt ut i sundet.

Inte förrän man vände sig om
och tittade in mot stranden ...

... insåg man hur mycket is som har bildats.

Söndag

Under av alla under!

I morse vaknade jag inte förrän 08.40! Trodde inte mina
ögon när jag tittade på klockan. Jo, då. 08:40!

Så länge har jag inte sovit en morgon sen ... kommer inte
ens ihåg när. Vaknar ju alltid tidigt oavsett vad det är för
veckodag. Även när jag är ledig.

Igår lördag, fick jag tummarna loss och tog mej ut i förrådet
för att ta fram kartongerna till julsakerna. Efter lite stök och
bök fick jag gå tre gånger med säckakärran, så jag fick in
kartongerna som julsakerna skulle packas ner i.

Började med granen, som efter en stund låg prydligt
nersågad i en sopsäck. Sen började jag packa ner lite
julsaker, men kände att lusten inte fanns där riktigt.
Pratade istället länge i telefon och ventilerade en del och rätt
vad det var, var det dags att göra sig iordning.

Det var linedans som stod på programmet. En del hade
frågat om jag inte skulle dit, så det blev bestämt så. Det
började kl. 19:00 och slutade kl. 23.00.

Det blev en mycket trevlig kväll! Är glad för att jag bestämde
mej för att vara med, trots att jag känner att jag har glömt
så mycket och så har jag missat en hel termins danser, i
princip. Men jag lyckades "plocka" några danser på golvet,
så jag kunde vara med några varv och en hel del gamla
danser satt faktiskt kvar i minnet! En positiv överraskning!

Sen var det även trevligt att träffa på lite folk jag inte har
träffat på mycket länge.

Och idag är det dags igen på klubben. Två nya danser ska
läras, en på nybörjarkursen och en på fortsättningskursen.

Men innan det är dags att ge sig av, ska jag ha packat ner
alla julsakerna och tagit ut kartongerna i förrådet.

Egentligen vill jag bara ut och få frisk luft, och vädra tankar
och funderingar, men det är så kallt, - 4 grader och så blåser
det, så det känns mycket kallare, så jag ska försöka göra
lite nytta inne istället.

15 dagar in på det nya året ...

Har fått några påtalanden om att min blogg har legat nere
nu i ... 10 dagar. Vad tiden springer iväg!

Det blev ingen trevlig dag, den 5 januari. Luften gick ur
mej totalt och benen slogs undan. Tiden stannade upp.
Och inte heller den 6 januari eller den 7 januari vill jag tänka
på som trevliga dagar, men de dagarna påverkar hela mitt
liv ... liksom dagarna efter och det tar väl ett bra tag innan
det stabiliseras.

Dags att kravla sig upp igen...

Femton dagar in på det nya året och det har inte börjat bra, det
här året. Eller, det är väl egentligen lite blandat. Orken och
lusten har gått åt till annat än att ta sig tid att sitta och
"koppla av" med bloggen. Jag som hade bestämt mej för att
jag nu skulle återvända så smått till "livet" igen och allt trevligt
det har att erbjuda. Det kan behövas efter förra årets alla
händelser.

Såg så fram emot det nya året och nya friska tag - men det
vill sig inte riktigt - än.

Har i alla fall kommit igång med linedansen igen efter fyra
månaders uppehåll. Kurserna började förra söndagen. Och
vad ringrostig man är, vad man kan glömma!
Det var så härligt att träffa alla igen, det är bara några stycken
av de alla jag har kontakt med utanför dansen.
Det blev en hel del kramar, "Vi har saknat dej" och
"Välkommen tillbaka!" och det är en härlig känsla, även om
det bara är folk man träffar på dansen.

Mamma bjöd på Sankt Marcus Vinkällare och deras buffé
ikväll. Mmmmmm, gott! Sen hem till henne och käka prinsess-
bakelse, sitter aldrig fel!

Nu blir det sängen, för jag är så fruktansvärt trött. Ska jag
aldrig bli pigg igen?

Imorgon när jag vaknar, är det till ett nytt år - bokstavligt
talat.

Nu måtte det väl snart börja bli lite positivt igen ...
Snart, snart ... vill jag. Vill jag väldigt, väldigt gärna.

Trettonafton

Vaknar och tycker att det är så ... tyst.

Går upp och ut i köket,
där jag tänder ljusstaken
och tittar ut genom köksfönstret.

Det har snöat!

Oh, vad mysigt!
Julstämning in i det sista :-)

Nu ska jag göra frukost
och njuta av en ledig dag!

Kallt!

Brrrrr!
Tillbaka efter en promenad
i många minusgrader.

När jag körde till jobb imorse
var det -13 grader.

När jag kom hem igen
var det -9 grader.

Men jag har ingen aning om
hur kallt det var när jag gick ut.

Men en och en halv timme senare
var det ljuvligt att komma in i värmen!

Nu hade det varit skönt att få krypa ner
i ett varmt bad ...

Har jag tur,
kanske mitt badkar kommer i veckan.

Men ikväll blir det ett besök hos mamma,
där jag börjar med ett bad :-)

GOTT NYTT ÅR!

Med en önskan om ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!

Årets sista dag

Då var det dags igen - att summera året som gått.

Trodde väl aldrig att det skulle bli ett sådant jobbigt år
på många olika sätt. Men det innebär i sin tur, att det då
bara kan bli bättre. Får jag verkligen hoppas!

Den största förlusten, när min älskade katt Felix lämnade
detta jordeliv den 12 oktober, gör fortfarande otroligt ont
och kommer att göra så länge ännu. Femton år tillsammans
har satt sina spår. Saknaden är enorm!

En annan förlust var att jag till slut var tvungen att lämna
mitt drömboende. Man vill ju mer än bo, även om det boendet
gav så mycket, att man inte kände för att vara hemifrån.
Denna fantastiska utsikt över hela Öresundsbron och
Malmö stad - rena medicinen för en stressad själ. Dessa
fantastiska solnedgångar - och soluppgångar! Har tittat
lite på foton jag har tagit under de 2,5 åren jag tog mej
råd att bo där och kan på så sätt återuppleva det igen,
fast på ett helt annat plan.

Jag har lärt känna en hel del nya människor - mycket
trevligt! Har fått mer kontakt med några av de "gamla"
vännerna, men har också, tyvärr, upplevt att kontakten
i princip har upphört med någon annan. Om inte jag hör av
mej, är det tyst från andra hållet. Hur länge ska man vara
den som tar första kontakten??

Jag har blivit positivt överraskad, när jag har haft det som
jobbigast och mått som sämst det här sista halvåret, av
stöd och uppmuntran från oväntat håll. Sånt värmer alltid
och sånt glömmer man inte med det första.

En hel del trevliga upplevelser har jag fått vara med om
det gångna året. Sånt som lägger sig i minnet. De tråkiga
upplevelserna gör jag allt för att förtränga och mota bort.

Mycket av det jag hade önskat, har inte blivit av, av olika
anledningar, men nu blir det ett nytt år med nya chanser.
Känner att jag har en hel del att "ta igen".

Men först måste jag komma på plats här och landa. Längtar
till den dagen jag inser, att den sista grejen nu är på plats.
Men tills dess är det en hel del som fattas och som ska fixas.
Men det kommer, det kommer!

Ska jag hinna vila en stund sen, får jag fortsätta med mina
sysslor.

Sen är det dags att försöka göra sig "fin" inför nyårsfirandet.

Nu önskas ett riktigt

GOTT SLUT!

Julen är över

Redan måndag och jobbedag igen! Som dessa lediga dagar
har flugit förbi!
Men nu ska jag bara jobba två dagar, sen är jag ledig sju
dagar i ett sträck! Ska bli så skönt! Det värsta är, att sen dröjer
det till slutet av maj, innan det är dags för nästa ledighet. Och
där emellan kommer vårsäsongen på jobb :-(. Oj, oj, oj.

Men så mycket "ledigt" kommer det inte att bli. Har ju en
hel del att göra här, men tyvärr har jag massor av bokföring
att ta tag i, så det får prioritering. Har ju deadline på det :-(.

Blev sugen på att köpa kameran jag har gått och tittat på.
De hade extrapris på den nu på Elgiganten, men jag vet inte ...
Måste ju ha tiden till att lära mej den och de kommande
månaderna blir rätt så tuffa med jobb. Och så får jag ta tag
i dansen igen. Har i princip missat en hel termin :-(, så jag
tror inte tiden räcker till, till nya projekt riktigt.

Imorgon ska jag hämta bänkskivorna till köket, sen kan
jag beställa kaklet och bestämma med muraren när han kan
komma och sätta upp det. Sen väntar jag besked på när mitt
badkar kommer och så måste jag ut och välja ut
skjutdörrarna till sovrummet så jag kan dölja alla kläderna.
Sen måste jag hitta badrumsbelysning och så måste jag ju
snart ta ner julgardinerna, så då måste jag ha något annat
att hänga upp ...

Aldrig ro och aldrig vila :-)

Annandag jul

Precis inkommen från en 45-minuters promenad.
Härligt väder!
Solsken från en blå himmel
och inte speciellt kallt.

Tog med mej kameran
ifall det fanns något motiv att föreviga.
Men det var helt nya vägar jag gick på,
så jag hade inte tid att leta motiv.

På tillbakavägen såg jag dock ett motiv att föreviga.
En nyponbuske i motljus.

Idag fanns inga vintertecken kvar.

Får titta på fotona jag tog när vi hade snö här
innan i veckan,
om jag vill få vinterkänning :-)

Senare idag väntar ett besök hos mamma,
som bjuder oss alla på middag.
Ingen julmat, tack och lov!

Juldagen - en "så-där"-dag

Regn, regn och åter regn. Svårt att tro att det är juldagen
idag.

Vaknade inte förrän strax efter 08.00 idag. Och det är
sent för mej :-). Kom i säng strax efter 01.00 och eftersom
jag absolut inte är någon kvällsmänniska, var det väldigt
sent för min del :-).

Hade en jättefin och trevlig julafton här hos mej med mina
nära och kära. Mamma, syrran och hennes sambo och
syrrans dotter A och son M med sin flickvän R var här.
Syrrans sambos dotter I har flyttat upp till sin pojkvän i
Stockholm och sonen T firade jul hos sin mamma, så vi blev
"bara" 7 personer.

Det var jättetrevligt på alla sätt och vis och mysigt. Tyvärr
springer timmarna iväg rent för fort.

Fick en jättefin smideslykta av dem, på tal om mysigt, som
jag ska ha i köksfönstret. Jättefin!

Kvällen avslutades med midnattsmässan och sedan var det
skönt att få krypa ner i sängen.

Började denna juldag med att röja lite efter gårdagen.
Klockan 11.00 kom mamma och rustade för en promenad
i regn, gav vi oss iväg och var tillbaka två timmar senare.
Det var härligt och inte speciellt kallt, men mycket blött!

Det jag hade inbokat för kvällen blev inställt, så istället
bestämde mamma och jag oss för att gå på bio. Vi valde
"Göta Kanal 3", som hade premiär idag. Den var väl "så-där",
lite smårolig emellanåt.
På väg hem ville mamma bjuda på något att äta, hade
bara hunnit med några mackor mellan promenaden tills vi
gav oss iväg till bion.
Det blev så långt ifrån julmat man kan komma - kom på att
det var ett tag sen jag åt pizza, så det blev det. Det smakade
väl "så-där". Var inte hungrig.

Sedan begav jag mej av hemåt igen, har massor med
pappersjobb som ligger och väntar, men känner att jag inte
orkar ta tag i det i kväll, fast jag borde. Känner mej jättetrött,
så det blir tidig sänggång.

Och det är tur jag har TV:n - jag som aldrig har gillat TV :-).
Det är så tomt och tyst när man är själv. Och i går hjälpte
M mej med att söka upp två kanaler - fyran och femman,
dom försvann när jag flyttade hit och jag hade ingen aning
om hur man gör när man söker kanaler. Och
instruktionsboken? Den ligger säkert i någon av de
ouppackade lådorna.

Men igår kväll så kom de på plats igen! Nu har jag lite mer
att välja mellan :-). TV:n har verkligen blivit mitt sällskap,
ser den t om när jag sitter vid skrivbordet på mitt minikontor,
så nu kan jag vara med lite i TV-programmsdiskussionerna
(oj, vilket långt ord det blev) på jobb :-).

Saknaden efter min älskade lille Felix är så enorm emellanåt,
och då hjälper det inte att ha TV:n igång för att skingra
tankarna. Då är jag glad över att det inte ringer på dörren
så jag måste öppna, tårarna bara forsar.
Det är så tomt här. Ingen som kommer tassande och hoppar
upp i knäet längre. Eller som hoppar upp i sängen när jag har
lagt mej. Ingen att gå och småprata med.
Det är så jättetomt. Och det gör så ont! Men jag har bestämt
mej för att ALDRIG mer skaffa djur. Man blir så fäst vid
dem och det gör så ont om de blir sjuka för att inte tala om
saknaden när dom inte finns mer ...

Lille julafton

Då var den här igen -
lille julafton - da´n före doppareda´n.

Snön vi har fått i massor den senaste veckan
börjar tyvärr försvinna så sakteliga.

Det var en ren skräcksyn som mötte mej i morse
när jag gick upp och skiljde på persiennerna
i sovrummet.

Ve och fasa!
Snön hade smält bort så pass mycket,
så gräset syntes på flera ställen!
Måtte det bara få ligga kvar
så pass mycket snö åtminstone,
så det är lite vitt på marken imorgon, julafton.

Jag som hade tänkt göra en snögubbe
och ställa vid körsbärsträdet
utanför sovrumsfönstret ...

Nåja, det kommer förhoppningsvis mer snö.
Då ska jag verkligen ta mej tiden
att vara ute och njuta så mycket jag kan.

Ska ikväll bjuda in mej själv till mamma
på ett julbad i hennes badkar.
Mitt eget badkar har fortfarande inte kommit,
så jag tänkte byta ut duschen ikväll
mot ett riktigt julbad!

Till sist så önskar Tant D
en riktigt

GOD JUL!

Första snön

Tala om lycka när jag vaknade i morse
och tittade ut genom sovrumsfönstret!

Det hade snöat och det hade kommit mycket!

Är väldigt förtjust i snö,
men då ska man vara ledig,
så man kan gå långpromenader
och helst ska solen skina från en blå himmel
så det gnistrar så vackert i snön.

Istället fick man börja morgonen med att kämpa
med att göra bilen körklar.
Den var helt igenfrusen under det tjocka snötäcket
som täckte hela bilen.

Till sist lyckades jag få upp passagerardörren
så jag kom åt isskrapan
och sedan fick jag upp även förardörren.
Totalt tog det mej ca 30 min
innan jag kunde köra till jobb.

Jag kunde nämligen inte stänga dörrarna.
Men fläkten på fullt ös med värme
gjorde att listerna hade "töat"
så pass mycket efter ca 20 min
att det gick att stänga dörrarna igen.

Under tiden hade jag fullt upp
med att skotta fram bilen
och sedan bearbeta all is.

Lagom morgongymnastik :-)

Nu kallar sängen.
Men först två Alvedon
så huvudvärken kan ge med sig.
Behöver verkligen mina nya glasögon!

Har "klagat" sen i somras
att jag tycker jag ser suddigt.
Men när bokstäverna och siffrorna
på skärmen på jobb en dag
plötsligt fick eget liv och liksom "gled isär",
blev jag riktigt rädd.

Först trodde jag att skärmen var på väg att
gå sönder.
Sen trodde jag att jag kanske var på väg
att svimma eller något,
men så slog det mej,
att det kanske har med min syn att göra.

Så jag ringde optikern och fick tid
till dagen efter.
Och jodå, synen hade försämrats.

Hon sa att sist jag var där
så var skillnaden 0,75
och nu var den 1,75,
så det hade hänt mycket.

Och "fenomenet" jag var med om,
att bokstäver och siffror liksom gled isär,
var en typisk överansträngningssak.
Så det var "helt normalt".

Men det skulle ta ca två veckor
innan jag fick de nya glasögonen,
så det är bara att kämpa på.

Ibland får jag kisa och vinkla det lite,
det jag ska försöka läsa,
och då kan jag tyda det, även om det är suddigt.

Jobbigast är på jobb med alla siffror
på alla papper.
Ibland är det så smått så smått
så jag har stora problem med att se
vad det står.

Men snart är det ett minne blott.
Kan jag få rätt styrka på glasögonen
så kommer jag att se allt
klart och tydligt igen.

Längtar!

Ett "under" har skett ...

..... eller??

Igår ringde jag och avbokade min operationstid jag hade till
måndag. Sköterskan undrade varför och jag sa som det var,
att knutan jag hade på framsidan, ungefär där revbenen går
ihop, slutade att ömma för ett tag sen och den rosa/röda
färgen den har försvunnit och själva knutan har nu minskat
i storlek, så nu syns den knappt när jag tittar i spegeln!
Jag känner att där fortfarande är en knuta, men långt ifrån
den knutan jag visade upp, när de fattade beslutet om
operationen.
Till diametern har den nu krympt ner till ca hälften.
När den var som störst var den ca 3 cm i diameter och
den tryckte på rejält inneifrån, så huden stramade över
bulan.

Och så sa jag att jag håller på att fixa och dona i min nya
lägenhet och det är tunga lyft och mycket sträckande och
så står ju julen för dörren ... så det känns inte som om det
är läge att bli begränsad i min rörlighet just nu. Speciellt
inte nu när knutan har "dragit sig tillbaka". Det känns inte
så akut längre.

Sköterskan förstod mej, men sa också, att de här talgkörtlarna
lever ett eget liv, så rätt vad det är kan de börja växa igen
och till och med samla på sig var och då är det inte så
trevligt. Och det har jag förstått, när jag har följt mammas
resa, med sin talgkörtel, som inflammerade.

Jag fick i alla fall en ny operationstid, men de är så fullbokade,
så jag får vänta till februari.

Det känns som sagt var inte så akut just nu i alla fall, så jag
tackade för den nya tiden, så får tiden utvisa vad det blir av det.

Blev så glad för syrrans skull, ang läkare osv. Hon var på
sin första mammografiundersökning i tisdags och redan i
går, torsdag, hade hon fått ett brev hem där det stod:

"Mammografiundersökningen visade inga tecken på
cancer i dina bröst."

Själv har jag min första undersökning framför mej. Den
21 december har jag blivit kallad och denna gången ska
jag gå. Jag lär knappast få besked så snabbt som syrran,
det är ju precis före jul, så lite nervöst kommer det allt
att vara.

Men just nu måste jag fokusera på att fortsätta ordna upp i
mitt kaos på hemmaplan. Dygnets timmar räcker inte riktigt
till.

Har ändå hunnit med lite avbrott under december. Måste
komma hemifrån emellanåt.

Bl a stod ett besök på tivoli på programmet. En julmarknad
har jag besökt, lunchat med vänner och varit och sett Claes
Malmberg live. Mycket trevligt. Han hade med sig två
musiker, så det blev både sång och musik och mycket skratt.

Men nu kallar plikterna!

Tänkvärda ord...

Fick ett mail av en vän med underbara, tänkvärda ord i.

"Saker är inte alltid sådana som man tror."

Två resande änglar kom till en rik familj för att övernatta.
Familjen var hänsynslös och de fick inte sova i ett gästrum.
Istället placerades de i ett rum i en kall källare.
När de skulle lägga sig, såg den äldre ängeln ett hål i väggen
och lagade det.
Då frågade den yngre ängeln varför hon lagade hålet.
Den äldre ängeln svarade:
"Saker är inte alltid sådana som man tror."

Nästa natt övernattade de i ett fattigt hus.
Den snälla husvärden delade sin middag med dem och de
fick sova i deras sängar, för att vila sig ordentligt.
När de vaknade nästa dag, såg de husvärden och hans fru
gråtande. Deras enda ko låg döende på ängen.

Den yngre ängeln var verkligen arg och frågade den äldre
hur hon kunde tillåta att någonting sådant kunde hända.

"Den elaka husvärden hade allting och du hjälpte honom
ändå. Trots att den andre hade väldigt lite, delade han det
med oss och du tillät att hans enda ko dör."

Den äldre ängeln svarade:
"Saker är inte alltid sådana som man tror."

"När vi var i den kalla källaren, såg jag att det fanns guld
i hålet, så jag lagade det, för att han inte skulle kunna hitta
guldet, eftersom han var så girig.

Förra natten när vi sov i det fattiga huset kom dödens ängel,
för att hämta husvärdens fru, så jag gav honom kon istället."
"Saker är inte alltid sådana som man tror".

Någon gång händer det saker som man är olycklig över.
Tro att varje sådan händelse är till din fördel. Med tiden
kommer du att få veta ...

Några människor kommer snabbt in i våra liv och snabbt
försvinner ur våra liv.

Några människor blir våra vänner och stannar länge i
våra liv. De lämnar vackra spår i våra hjärtan. Vi blir aldrig
mera som vi varit, eftersom vi lärde känna en god vän!

Igår är historia.
Imorgon är en gåta.
Idag är en gåva.
Lev och njut i varje ögonblick! "

Så sant så, så sant så!