Kärlek ...

Lyssnade lite på ett program på radion
innan idag där de diskuterade
könsbyte och varför folk
gör en sådan grej.

En gjorde det för att
få vara med den han älskade ...

Sådant får mej till att gråta en skvätt.

Tala om kärlek!

Orchidén blommar!

Oh, vad roligt! Jag hade helt glömt bort orchidén.
Ställde den i en hörna i ena fönstret när den hade blommat
färdigt förra omgången och har slarvat med vattningen och
se där!
Den blommar ju!

Kommer tyvärr inte ihåg vem som gav bort den en gång i tiden,
men den har blommat om ett antal gånger.

Den kan man göra en närstudie av. Riktigt roligt.

Det finns många finesser på den lilla kameran :-)

Promenad bort till änderna

Då fick jag gjort min första ansträngning sen i ... tisdags förra veckan.

Jag tog den första och inte speciellt långa promenaden. Pust! När jag
kom tillbaka kändes det som om jag hade sprungit några kilometer.
Väl uppe här igen så däckade jag, men nu har jag hämtat mej igen.

Denna första lilla ansträngning förde mej ner till den lilla "dammen",

ca två kvarter bort.

Där tittade jag efter hur änderna hade det.

Det verkade fridfullt ..... om man bortser från .....

"Jag vill inte vara med på bild!"

Drömbubblan som sprack ...

Satt och drömde mej bort en stund vid frukosten - hur lätt det nu
går att drömma sej bort när man hostar ideligen!
Hostattackerna är så häftiga så det känns som om jag åker karusell
en liten stund efteråt och hjärtklappningen av ansträngningen ska vi
inte tala om!

Det snurrar rejält. Och jag som hade planer på att idag försöka mej
på den största ansträngningen på en vecka - att gå ut en liten runda.
Men det är några timmar kvar till eftermiddagen, då jag tänkte ge
mej på detta stora uppdrag, så tills dess hinner jag väl samla på mej
mer krafter :-).

Eftersom jag inte har någon morgontidning längre - bara det är en
historia för sig! - så blir det reklamen som kommer som blir min
morgonlektyr.

Läste i morse en artikel om ett "Världens bästa ...." hotell i Malaysia.

Hotellanläggningen smälter in i den omgivande täta regnskogen och
där finns stränder med vit och pulverlen korallsand och vattnet
skimrar i smaragdgröna nyanser. Rena paradiset.

Hotellet består av olika typer av villor.
Sea Villas ute på pålar i vattnet. Beach Villas och Garden Villas nära
stranden och de väldiga Hill Villas på sluttningarna.
Det finns till och med en fristående hiss som tar gästerna upp till de
högst liggande villorna. Vilken service!

Det finns fyra restauranger på området, bl a en italiensk och en
kinesisk med mat i övre gourmetklass. Det vattnas i munnen ...

Djurlivet lär vara väldigt fantastiskt på ön. Träden är fulla av
näshornsfåglar, där finns tydligen en koloni jätteödlor (ofarliga och
inte speciellt skygga) och apor är en daglig syn likaså
väldiga fruktätande fladdermöss. Wauw!

Men sedan sprack drömbubblan om denna paradisiska plats.

Det stod berättat om en amerikansk turist som inte hann mer än
checka in förrän han ville checka ut igen.

Han var mycket upprörd och sa: "I thought this place would be
exotic, not a damned Jurassic Park".

Personalen följde med honom till hans villa och fick där se orsaken
till hans upprördhet:
Det låg en två meter lång ödla uppkrupen i hans säng!

Och det säger jag bara: Min drömbubbla sprack!

Jag skulle aldrig i livet godkänna att ligga och trängas när jag har
bokat ett enkelrum!

Syrran och jag

Jag böjer mej för önskemålet ... här kommer en bild på
syrran och mej.

Jag är född i januari 1962 och syrran ett år och tre dagar
efter mej och bilden är tagen julen 1963 hos bekanta till
våra föräldrar.

Och det är lääääääänge sedan :-)

Minnenas album

Gick igenom en av alla ouppackade flyttkartonger och stötte på
ett av alla fotoalbumen.

Öppnade nyfiket pärmen och blev förflyttad långt bak i tiden.

Var tvungen att se om jag kunde göra något trevligt av tre utvalda
foton, av det lilla jag har att tillgå i datorn.

I denna stund önskar jag att jag redan hade tillgång till Photoshop,
som jag ska få installerat på min dator så småningom.

Det ser jag fram emot!!

Tills dess får jag nöja mej med vad som finns.

Morgondagg ...

I morse var alla möblerna på balkongen täckta med
vattendroppar i olika storlekar.

Det droppade här och var.

Precis som från min näsa :-)

En tupplur på balkongen

Det jag hade bestämt mej för idag sprack :-(.

Jag sa till mej själv i morse att idag ska jag försöka hålla
mej vaken hela dagen och inte däcka.

Men tji fick jag! Jag var nog en dag eller så för snabb med
det beslutet.

Vädret såg så underbart ut med blå himmel och sol och jag
som ÄLSKAR att vara ute och gå eller cykla, lider lite, faktiskt.

Men i nuläget finns inga som helst tankar på att
promenera eller sätta mej på cykeln för en tur.

Minsta lilla ansträngning så känns det som om jag åker
karusell, så jag får nog vänta nån dag till innan jag får
sådana tankar. Eller åtminstone försöker förverkliga dem.

Efter att ha pratat med mamma i telefon, hon berättade
att hon nu skulle ut och cykla, så bestämde jag mej för att
efter att jag hade ätit så skulle jag pälsa på mej och gå ut
och sätta mej på balkongen så jag fick lite frisk luft i alla fall.

Sagt och gjort. Efter maten så gick jag ut på balkongen med
dynan till solsängen, rejält påpälsad. Till och med en fleacefilt
hade jag att lägga om benen, så jag kunde njuta en längre
stund i det vackra vädret utan att det skulle bli kallt.

Jag ställde ryggen på solsängen på halvt upprätt och satte mej
tillrätta med filten om benen och det var riktigt varmt och
skönt!

Jag vände näsan mot solen, slöt ögonen och utan att jag var
medveten om det sjönk jag in i drömmarnas värld.

Det var vågorna som slog in mot en vacker strand med
sanddynor och solens värme som fyllde mina sinnen.

Oh, vad ljuvligt!


Vaknade av en hostattack så häftig att jag knappt fick luft.

Och när jag tittade på klockan fick jag en rejäl överraskning.
Jag hade sovit i inte mindre än en timme och tjugo minuter!!

Det fick räcka, så jag tog med mej pläden och dynan in och fick
stoppat i mej några halstabletter så hostan dämpades.

Tittade mej i spegeln och såg röda rosor på kinderna i det
annars bleka ansiktet med svarta ringar under ögonen
och blev genast på gott humör och bestämde mej för en sak.

Så fort tillfälle ges när jag är ledig och vädret är kanon, så kanon
det kan vara en dag i oktober, ska jag packa ner min strandstol,
picknick, en bok, varma kläder och köra ner till Näset, där
stranden i mina drömmar finns och njuta allt jag kan av att få
vara en del av allt detta!

Ribban, som ligger ett stenkast bort bara, har inte alls den miljön,
så det får bli en tur ner till Näset.

Naturligtvis tar jag med mej kameran också!

Morgondis

Sitter på min inglasade balkong
och tittar ut över vattnet,
som ligger blank som en spegel
och det är alldeles stilla.

Svagt, svagt vid horisonten
går det att urskilja Öresundsbron,
som lyser igenom i morgondiset.

Jag njuter av stillheten.

Kanelsnäckor, vad gott!

Pälsade på mej och satte mej ute på balkongen en stund.
Fick sådant behov av frisk luft.

Riktigt skönt väder, men luften är lite kallare än inomhus,
så det värkte i halsen när jag andades in den svala luften.

Försökte andas försiktigt genom näsan och njöt en stund
av den friska luften och naturen nedanför.

En del av träden har redan skiftat rejält i färg.
Bladen är alldeles röda!



Vilken härlig tid vi går tillmötes! Naturen som ska spraka i
alla dessa färger!

Min lille kise låg och sov så gott på den inglasade balkongen
när jag gick ut, men plötsligt stod han vid dörren och pockade
på uppmärksamhet.
Den stackaren har inte fått någon promenad sen i tisdags :-(.

Jag öppnade balkongdörren och lät honom komma ut en stund.
Men där är ju ingenting att gå och lukta på så det var inte någon
lång stund han var där ute.

Vi gick in igen och nu ser jag fram emot en lässtund och goda
hembakade kanelsnäckor till det. Mums!

Mamma cyklade förbi innan och lämnade två olika soppor hon hade
gjort. Lättätet. Hon hade även med sig tidningar och så en påse med
kanelsnäckor. Hon hade varit flitig och bakat en laddning.

Så nu ska jag njuta. Mmmmmm ...

Det är ju trots allt fredag :-)

Den 26 september

Den 26 september

Idag är det pappas födelsedag.

Han skulle ha fyllt 79 år.

Saknaden är fortfarande mycket stor.

Överraskning nummer 2

Oh, vad glad jag känner mej! Fick sms från några av
tjejerna på linedansen, där dom skriver att dom saknar
mej. Vi har ingen kontakt privat, utanför dansen, så jag
blev verkligen överraskad!

Det blev ingen dans i tisdags då det här ... bröt ut. Det var
i och för sig "bara" repetition på fortsättningsdanserna vi har
lärt oss så här långt, men det hade varit nyttigt med en
repetition.

Ikväll var det repetition på nybörjardanserna och efter det
fridans i två timmar och allt detta missar jag :-( . Suck!!

Nu halkar jag efter direkt - inte bra alls. Men kan man inte så
kan man inte.

Ska faktiskt sätta mej i vardagsrummet framför TV:n, inpackad
i en gosig filt, tända lite ljus och slötitta på en film.



Känner att det är vad jag orkar med. Inte mer ansträngning
än så. Det händer rent för sällan att jag tar mej tid till sådant,
har så mycket annat runt omkring mej, så det gäller att passa
på när det verkar vara det enda alternativet på sysselsättning
man klarar av :-).

Vilken överraskning!

Oh, vilken överraskning jag fick idag!

Det ringde på dörren och när jag öppnade så stod där
ett blomsterbud och räckte över en alldeles ljuvligt
vacker blomsterbukett med ett "Krya på dej"-kort i.

Så lyckligt lottad jag känner mej med sådana vänner!
Det värmer ända in i hjärteroten!

Genast glömde jag bort att jag kände mej precis som jag
såg ut i mina joggingbyxor och fleacetröjan över T-shirten,
otvättad och med håret på ända.

Jag borrade ner näsan i buketten och försökte känna doften
från rosorna. Svagt, svagt var det något som gick igenom min
snuva. Mmmmmmm .....

Visst är det en vacker bukett!

Den 24 september

Har precis suttit påpälsad på min inglasade balkong
och ätit lite lenande glass och njutit av den underbara
solnedgången.

Idag är det molnfritt.

Ett tiotal jollar är ute längre bort, en och annan motorbåt
susar fram med vitt skum efter sig.

Men vackrast är ändå när segelbåtarna tyst och stilla glider förbi.

Den 24 september ... tänk, om tre månader är det julafton!

Jodå, John Blund kom och hälsade på - så klart. Brukar
däcka av både feber och tabletter .....

Men oh, vad kallt det är! Trodde det skulle vara varmt
och skönt på den inglasade balkongen. Solen gassar och
det ser hur varmt och skönt ut som helst utanför, men
som jag har fruset!! Kommer ju inte till ro då.

Har strumpor, joggingbyxor, t-shirt och fleacetröja på mej
och har krupit ner i min sovsäck!!, som ska klara en
temperatur ner till + 5 grader. Men det hjälpte bara
första delen av min tupplur!

Nu har jag tagit mej upp för att tappa upp ett varmt bad.

Trots min utstyrsel nedbäddad i sovsäcken och med en
temperatur på +28 grader på den inglasade balkongen,
fryser jag så jag skakar och naglarna på händerna har
antagit en lila ton.

Jag troooooor det är dags för en ny omgång piller som
kan hålla febern nere. Och så måste jag sluta frysa!

Suck! Ingen att gnälla för har man heller som kan
serva ..... Nåja, detta ska man överleva galant - det finns
så många människor som är ordentligt sjuka - många
av dem kan inte ens få lindring - så jag ska fortsättningsvis
stillatigande svälja mina Alvedon - de ger mej lite lindring
i alla fall.

Men vad konstiga drömmar man kan få :-)

Har precis vaknat till liv igen. Tog ett par Alvedon och
gick och la mej igen efter konstaterandet i morse att
det var en fin soluppgång.

Har så ont i halsen så jag knappt vågar röra huvudet :-(.

Magen har fått sej en rejäl känga - om det sen beror på
alla tabletterna jag har tagit eller på att förkylningen
har satt sej där (och i halsen) istället för i näsan - det
låter jag vara osagt.

Det viktiga är att jag ser till att det inte är för många meter
till toa .....

Börjar bli rejält hungrig nu. Ska se om jag kan få ner något.
Lite yoghurt skulle väl kunna gå bra - rinner ner av sej själv.

Sen blir det Alvedon igen och tillbaka till ryggläge .....

Tror jag ska ta med täcke och kudde och lägga mej i soffan
på den inglasade balkongen sen. Kan ligga och titta ut över
Öresund och det som utspelar sej på vattnet bort mot bron
- ett tidsfördriv så bra som något annat - även om jag
misstänker att John Blund kommer och hälsar på igen.

En ny dag vaknar till liv

Känner hur jag långsamt börjar vakna. Sakta kommer jag upp
till ytan. Börjar urskilja ljud ute ifrån. Försiktigt sträcker jag ut
högerhanden för att kolla om kisen ligger bredvid, och det gör
han. Klappar honom ett par gånger och hör hur han börjar spinna.

Sakta öppnar jag ögonen och ser på ljuset, som letar sig in genom
persiennerna som står på halv, att solen håller på att gå upp. Tycker
mej ana lite orange - rosa färgtoner.

Reser mej upp i sittandes ställning i sängen och tittar ut och ser på
färgerna på himlen att det nog är en fin soluppgång - som måste
förevigas.

Går ut i hallen och hämtar kameran och går bort till fönstret och
tittar ut. Jodå, nog är det fint alltid.



Längre bort till höger sticker Hyllie vattentorn upp i morgondiset.


Riktigt vackert.

Går genom lägenheten och ut i köket för att se hur
gryningen presenterar sig på den sidan.

Här är det pylonerna på bron, upplysta av solens strålar, som
fångar min uppmärksamhet.


En ny dag vaknar till liv.

Jag känner mej ynklig ...

Oh, vad ynklig jag känner mej nu ... :-(


Halsen värker, huvudet befinner sig i en annan dimension,
det susar i öronen, feber börjar jag nog också få - det brinner
bakom ögonlocken när jag blundar, kinderna är som
två eldbollar - jag fryser så jag skakar, trots att jag är rejält
påpälsad brrrrr....... Det blir till att gå och lägga sej i joggingbyxor
och fleacetröja!


Ska bara göra mej mer te med honoung i - tack och lov att det
är så gott! - sen blir det Alvedon och hopp i säng!

Natti!

Tisdag

Tisdag kväll - snart. Förstår inte hur timmarna kan
springa iväg. På jobb fullkomligt flyger tiden förbi
- håller på att lära mej det nya datorprogrammet
så jag har börjat lägga in order. Något omständigare
än i det andra programmet, vilket gör att det tar längre
tid :-( . Nåja, alla är nybörjare i början.

Det var riktigt skönt att få komma hem till tystnaden
- om man inte räknar kattens spinnande som oväsen alltså.

Har varit så hängig och frusen idag. Det känns som om jag
håller på att bli förkyld eller något ditåt. Ont i halsen har
jag också börjat få, så vi får väl se vad det blir av det.
Man kan ju bara hoppas på INGENTING!
Det är många som är förkylda nu så det är ju inte konstigt
om man skulle åka på en släng.

Satt en liten stund på min inglasade balkong och tittade ut
över Öresund, bort mot bron till, där solen håller till för
tillfället. Det är så vackert när solen bryter igenom molnen
och speglar sig i vattnet.

Vädret är som gjort för en promenad med Felix, min lille katt.
Men jag fryser bara jag tänker på att ge mej ut.
Brrrrr.

Han ligger här i knäet och spinner. Jag har lite svårt för att
nå fram till tangentbordet, stolen måste stå en bit från
bordsskivan så han får plats i mitt knä, vilket innebär att
jag får sträcka på mej för att nå fram.

Men det gör inget. Han brukar inte ligga en jättelång stund.

Jag kanske skulle pälsa på mej så jag inte fryser och gå ut en
liten runda i alla fall - han blir ju så glad. Ja, det gör jag.
Sen kan det bli skönt att krypa upp i soffan med en varm
pläd och slötitta på en film .....

Deeeet är något jag aldrig tar mej tid till annars.

Medelåldern

Medelåldern

-

då man är tillräckligt gammal
för att veta vad man inte bör göra

-

men tillräckligt ung

för att göra det ändå.

Oh, vad trevligt det var!

Oj, oj, oj vad segt det är idag! Lite i tuffaste laget att
komma hem och lägga sej 03.30 .....

Men det var det värt! Varenda minut!

Så roligt och så trevligt! Men vilken träningsvärk :-)

Rätt så snabbt visade det sig att vi hade en stjärna med oss,
helt klart. Medan vi andra lyckades komma upp i 70 - 90 poäng
så var där en i sällskapet som sopade banan med oss rejält!
100 poäng mer än oss andra - fast han bowlade med vänster!!

Vågar inte ens tänka på hur resultatet hade blivit om han
hade fått bowla med höger .....

Det började som ett skämt från hans sida när vi var och
åt innan bowlingen. (God mat och gott vin, mmmmmm ...)
Han sa att han kanske skulle bowla med vänster så att vi
andra hade en chans. Det tog vi andra som kaxigt och sa att
hade han sagt det så fick det bli så. Han skulle bowla med vänster!

Men vad hjälpte det?!? Det var ju ett riktigt proffs vi
hade med oss! Nästa gång får han bowla med förbundna
ögon :-)

Efter maten, promenaden bort till bowlinghallen och sedan
promenaden bort till vårt "stamställe", så var det andra
sinnen som fick sitt lystmäte. Musik och sång är underbart!

Och de andra är så himla duktiga på att sjunga!! Det kan vara
en riktig njutning att stå och lyssna och sjunga med när de
som är duktiga blir uppkallade av R, som är karaokevärd.

Alla som vill sjunga skriver upp på en lapp vad de vill sjunga
och lämnar in.

Sen kan man faktiskt stå och beundra de som vågar sej på det
när det låter ... "så där". Då applåderar man extra mycket!

Det var verkligen en hellyckad kväll med mat och dryck
och trevligheter med goda vänner.

Sådant betyder väldigt, väldigt mycket och kan förgylla den
stressigaste tillvaro.

Lördag

Lördag middag - snart.

Är så seg idag. Jag är ju "för gammal" för att hålla mej vaken
långt efter normal läggningsdags - då blir dagen efter precis
som "dagen efter".....

Sedan bra många år tillbaka räcker det med att man är uppe
för länge för att man ska känna sej "dagen efter". Det behövs
ingen annan påverkan av något för att "dagen efter"- känslan
ska infinna sej. Det räcker helt och hållet med för lite sömn ...

Min arbetskamrat A och jag var i Holland i veckan. Kort och
intensivt. Rent för kort.

Först jobbade vi på onsdagen. Sen bar det av hem för att
hämta grejor och så iväg till tåget som tog oss över till Kastrup.
Himla smidigt. 13 minuter från Svågertorp till Kastrup. Flyget
till Amsterdam gick 19.00 och 20.20 landade vi.

Från Amsterdam tog vi sen tåget till Rotterdam och från
Rotterdam fortsatte färden med taxi till hotellet, som låg
knappt 3 mil bort. På hotellet var vi ca 22.45 - helt färdiga
så det blev god natt och sov gott.

Torsdag morgon, efter frukosten, tog vi sen taxi till
företaget där vi, Customer Service Sweden, skulle tillbringa
en dag med våra kolleger på Customer Service i Holland.
Alltid kul att träffa folk öga mot öga som man kommer
att ha mycket kontakt med. Det är deras uppgift att lära oss
det nya programmet och sedan att stötta och hjälpa oss.

Det blev en intensiv dag för oss då vi försökte sätta oss
in i det nya, gigantiska datorprogram vi ska börja
jobba i. Något från den fyra dagar långa (korta?) kursen
innan min semester kände jag igen. Men ännu mer var ett
frågetecken för min del.

En av tjejerna i Holland har jobbat med detta i åtta
år och hon berättade att i förra veckan hade hon hittat
en "knapp" som hon nu använde flitigt. Efter åtta år!!

Nåja, dagen gick rent för fort och så blev det då dags för
hemfärd igen. Hemma var jag ca 23.30.

Felix, min katt, välkomnade mej när jag klev in i hallen.
Han hade varit ensam i ett helt dygn och lite till. Han har
säkert sovit bort tiden, kan jag tänka mej.

Det blev räka - mjölk-proceduren innan jag stöp i säng,
fullkomligt slut. Och mycket var det som surrade i huvudet.

Fredag morgon anlände jag till jobb ca 45 minuter senare än
vanligt - hade kunnat sova ännu längre, men visste att det
låg jobb och väntade. Det kompenserades av att jag jobbade
längre så i slutänden jobbade jag mer än mina timmar ändå.

Lika bra att vänja sej. Det är en tuff tid som ligger framför
oss nu med alla order som ska knappas in i ett helt nytt,
komplicerat och mycket omständigt system.

Varken A eller jag blev speciellt glada över högen med order
som låg och väntade. Högen växer för varje timme och det är
fruktansvärt frustrerande när säljarna gång på gång påpekar
att det måste börja hända något i högen.

Hade vi kunnat klona oss så hade vi gjort det!

Fruktansvärt stressande.

Först får man ingen "sommarsemester" för det heter så fint
att vi får planera så vi täcker upp varandra. I och med att
jag för första gången inte hade något planerat så var det ok
för mej att ta semester sist.

Men det här att "täcka upp för varandra" slutade med att JAG
- vilket jag i och för sig redan hade räknat ut - skulle täcka upp.

Först har A semester i tre veckor och jag skulle lära mej
fakturering och tullhantering så det flöt på. Jag hade trott
att jag skulle kunna slippa åtminstone tullhanteringen, att vår
andra kollega, G, skulle ta den biten, men hon hade inte tid till det.

Efter två veckor skulle då G också ha semester.
Så nu skulle jag även kastas in i hennes arbetsuppgifter och
lära mej.
Och det var helt nya rutiner som skulle starta just då.

Kontera leverantörsfakturor blev plötsligt ett jättejobb.

Nu var det 10-siffriga kontonummer som skulle letas upp - nya
nummer till allt - och kostnadsställe skulle börja användas,
så på varje faktura skulle det skrivas 3 omgångar med
10-siffriga nummer!!

A:s sista semestervecka och G:s första semestervecka visade sig
vara samma vecka, så förutom mitt eget jobb så skulle jag göra
A:s och G:s jobb och det allra värsta var att även ekonomiansvarige
var på semester, så jag kände inte att jag hade någon uppbackning
eller kunde få hjälp av någon på plats. Visst kan man ringa om det
skulle vara riktig kris, men är folk på semester så är de ...

Så det var bara jag och en av säljarna som jobbade den veckan!

Efter att A och G hade haft sina vars tre veckors semester,
skulle min kollega i produktionen ha två veckors semester.

När han är ledig så brukar jag "täcka upp" för honom
så först de två sista veckorna i augusti var det min tur att få
gå på semester.

Men tji den. Då hade någon planerat in datorutbildning, så ville
jag ha mina tre veckor sammanhängande så fick jag skjuta
på min semester. Det blev bestämt på torsdagkvällen att
datorkursen inte gick att skjuta på, så med en arbetsdag
kvar att jobba blev det plötsligt en omställning i hjärnan till
att jag skulle jobba TVÅ veckor till innan jag kunde få semester.

Det blev två väldigt tunga veckor innan det äntligen blev dags.

Så av min 3-veckors sommarsemester blev det - inte ens tre,
på grund av resan till Holland - vi fick rätta oss efter när de
kunde - utan min sommarsemester blev två veckor i september ......

När jag ska ta den tredje veckan?? Ja, säg det. De närmsta två
månaderna blir ingen ledighet beviljad. Vi har mer att göra än
vi hinner med.

Men, nu ser jag fram emot kvällen, då jag ska umgås med vännerna.
Vi ska ut och äta, sen blir det bowling och efter det blir det vårt
"stamställe" i stan - finns inget annat att gå på för oss, vi som är
"lite äldre".

Då blir det sång - de är fantastiska på att sjunga - musik, dans (?)
och .....

Margaritas!

Musen är borta :-)

Jag kan inte använda min dator ...

musen är borta!

Morgonstund har guld i mund ...

I morse var det en tjusig syn som mötte mej när jag gick
ut i köket och tittade ut.

Månen på väg ner över Danmark .....

..... och ännu längre ner .....

Vid sådana här tillfällen skulle man kunna tänka sej en långfrukost
medan den nya dagen gryr .....

Vernissage :-)

När jag ändå hade kameran i högsta hugg så gjorde jag ett tappert
försök att föreviga några av mammas egenhändigt gjorda tavlor.

En del av tavlorna hänger hemma hos mej själv :-)

Hon är så duktig med sina blyertspennor!

Tänk om man hade haft bara en liten del av den talangen .....