En tupplur på balkongen

Det jag hade bestämt mej för idag sprack :-(.

Jag sa till mej själv i morse att idag ska jag försöka hålla
mej vaken hela dagen och inte däcka.

Men tji fick jag! Jag var nog en dag eller så för snabb med
det beslutet.

Vädret såg så underbart ut med blå himmel och sol och jag
som ÄLSKAR att vara ute och gå eller cykla, lider lite, faktiskt.

Men i nuläget finns inga som helst tankar på att
promenera eller sätta mej på cykeln för en tur.

Minsta lilla ansträngning så känns det som om jag åker
karusell, så jag får nog vänta nån dag till innan jag får
sådana tankar. Eller åtminstone försöker förverkliga dem.

Efter att ha pratat med mamma i telefon, hon berättade
att hon nu skulle ut och cykla, så bestämde jag mej för att
efter att jag hade ätit så skulle jag pälsa på mej och gå ut
och sätta mej på balkongen så jag fick lite frisk luft i alla fall.

Sagt och gjort. Efter maten så gick jag ut på balkongen med
dynan till solsängen, rejält påpälsad. Till och med en fleacefilt
hade jag att lägga om benen, så jag kunde njuta en längre
stund i det vackra vädret utan att det skulle bli kallt.

Jag ställde ryggen på solsängen på halvt upprätt och satte mej
tillrätta med filten om benen och det var riktigt varmt och
skönt!

Jag vände näsan mot solen, slöt ögonen och utan att jag var
medveten om det sjönk jag in i drömmarnas värld.

Det var vågorna som slog in mot en vacker strand med
sanddynor och solens värme som fyllde mina sinnen.

Oh, vad ljuvligt!


Vaknade av en hostattack så häftig att jag knappt fick luft.

Och när jag tittade på klockan fick jag en rejäl överraskning.
Jag hade sovit i inte mindre än en timme och tjugo minuter!!

Det fick räcka, så jag tog med mej pläden och dynan in och fick
stoppat i mej några halstabletter så hostan dämpades.

Tittade mej i spegeln och såg röda rosor på kinderna i det
annars bleka ansiktet med svarta ringar under ögonen
och blev genast på gott humör och bestämde mej för en sak.

Så fort tillfälle ges när jag är ledig och vädret är kanon, så kanon
det kan vara en dag i oktober, ska jag packa ner min strandstol,
picknick, en bok, varma kläder och köra ner till Näset, där
stranden i mina drömmar finns och njuta allt jag kan av att få
vara en del av allt detta!

Ribban, som ligger ett stenkast bort bara, har inte alls den miljön,
så det får bli en tur ner till Näset.

Naturligtvis tar jag med mej kameran också!