En stilla höstpromenad

Mamma ringde i morse
och undrade hur det hade gått igår.
Om jag hade orkat vara med.

Och det hade jag ju,
tog det ju så lugnt,
men jag sa att jag inte tänkte ta mej till dansen idag.
Det är för ansträngande.

Då övertalade hon mej
till en stilla promenad mitt på dagen,
så jag kom ut och fick lite frisk luft
och fick röra lite på mej, i mitt eget tempo.

Och lika lugn och stilla
som promenaden var,
lika lugnt och stilla var vädret.

Det var underbart
att komma ut bland alla dessa färger.

När hostattackerna blev för våldsamma
och jag började flåsa för mycket av ansträngningen,
var det bara till att stå still och vila
och njuta av allt vackert runt omkring.



Hösten - en underbart vacker årstid!

Lördagkväll - Halloween

Igår, lördag, var det dags för Halloweenlinedans.

Sov i två omgångar under dagen,
så att jag säkert skulle orka vara med hela kvällen.

Orken var det inte mycket med,
men det skulle nog gå att genomföra kvällen,
om jag var förståndig nog att ta det så lugnt.

Mitt Halloweenbidrag var lätt och klar sen länge,
så det behövde jag inte fundera på.

Den svara klänningen *check*
Den svarta capen *check*
Dansskorna
(som jag inte har använt sen balen!) *check*
Handskarna *check*
Örhängena i form av spindelväv med spindel *check*
Plastspindlarna som skulle limmas på *check*
Svart läppstift *check*

Allt under kontroll.

När vi anlände var det ganska fullt.
Kul att så många kom
och att så många var utklädda!

Vi lyckades i alla fall hitta sittplatser
men ganska snart stod vi på dansgolvet.
Jag kände mej mer än ringrostig,
har ju inte dansat på två veckor.

Efter två danser
fick jag gå och sätta mej.
Flåsade som om jag hade sprungit flera kilometer :-)

Och så förflöt kvällen.
En till två danser i sträck,
sedan paus under några danser.

Och så på det igen,
så jag klarade av hela kvällen.

Det blev en mycket trevlig kväll
med glada människor.

Väl hemma igen däckade jag
så fort jag hade lagt huvudet på kudden.

Tala om att konditionen hade rasat den här veckan
jag hade varit hemma och varit dålig ...
Men nu kan det bara bli bättre :-)

Äntligen på benen

Då var denna arbetsveckan snart över.

En vecka som jag har tillbringat liggandes
till största delen.

Men nu tänkte jag försöka hålla mej uppe
resten av den här dagen.
Åtminstone i sittande ställning ...

Tyvärr har den här veckan inneburit
att jag har missat en hel del.

Jag har missat dansen, kören
och inspelningen av "Robins"
igår, torsdag.

Igår började jag vara uppe lite längre stunder,
men det är inte så lätt
att hitta på tidsfördriv,
när man är helt slut och helst av allt
vill lägga sig ner.

Ett av tidsfördriven
när jag inte har legat,
har varit att sitta och titta ut.

Och där utanför
kan man ibland få lite "underhållning".

För en stund sedan
dök den här fågeln upp
och jag fick för mej att jag skulle försöka
fånga den på bild.

Men det var inte helt lätt.

Den satt inte still så lång stund.

Detta var vad jag lyckades med.

Sjuk

Sover.
Vaknar med feber idag igen.
Genomförkyld.
Svårt att svälja.
Huvudet dunkar.
Tar Alvedon och dricker massor med vatten.
Somnar ...

Vaknar med feber.
Genomförkyld.
Svårt att svälja.
Huvudet dunkar.
Tar Alvedon och dricker massor med vatten.
Somnar ...

Vaknar med feber.
Genomförkyld.
Svårt att svälja.
Huvudet dunkar.
Tar Alvedon och dricker massor med vatten.
Somnar ....

MIF - Leksand

Årets höstaktivitet med jobb
bestämdes skulle bli
att gå och se hockey på Malmö Arena.

Valet föll på matchen

MIF - Leksand

Och igår, onsdag, var det så dags.

Hockey är jättekul,
så det var inte jättesvårt att hoppa över kören
den här gången.

Vi hade fått sittplatser långt ifrån MIF:s ståplats,
så det var inte jättehög stämning,
där vi satt.

Men det hände inte så mycket heller.
Första perioden slutade 0 - 0.

I pausen träffade jag på lite folk jag känner.
Bl a några som stod där borta på ståplats
och vi bestämde att jag skulle stå hos dem
under tredje perioden.

Lite mer "ös" i klacken
än på sittplats :-)

Andra perioden slutade tyvärr
med 2 - 0 för Leksand
och det var med tunga steg
jag tog mej bort till ståplats.

Jag fick en kanonplats.
Inte närmast plexiglaset,
men väl på raden bakom.

Och där var det hög stämning från första början!
Det sjöngs, applåderades, ropades,
trummans "dunk - dunk" hördes genom allt livet
och klacken, inklusive tanten,
kämpade verkligen på för att försöka
"lyfta fram" spelarna.

Oooooh, vad vi önskade
att vi fick se pucken glida i mål,
in i Leksands mål,
målet som stod så nära,
där på andra sidan sargen!



Och vad händer?

Jo, 13:36 in i tredje perioden
reducerar MIF till 1 - 2
och glädjen stod högt i tak!!

Vilket jubel!!

Och vilken underbar syn!!

Efter målet sjöngs det ännu mer,
fler hejarramsor ropades, det applåderades mer,
trummans rytmiska dunkande hördes ännu högre.
Ja, det var verkligen feststämning!

Och tro det eller ej,
men efter 59:08 in i tredje perioden,
kvitterar MIF!!

Oj, oj, oj.
Hade taket kunna lyftas, så hade det gjort det!
(Trots att Arenan bara var halvfull)

När slutsignalen gick stod det 2 - 2
och det var 5 minuters förlängning som gällde.

Det var 5 mycket nervösa minuter
som inte ledde till något mål,
så hela matchen skulle avgöras med straffar.

Usch!

Leksand satte första straffen.
MIF satte första straffen.

Leksand missade andra straffen - vilket jubel!
MIF satte andra straffen - ännu mer jubel!

Leksand missade tredje straffen - hoppet tändes.
MIF satte tredje straffen - MEGAJUBEL!!

Matchen avgjordes därmed
och slutresultatet blev 3 - 2!

Tala om att matchen tog en vändning
efter att jag tog plats på ståplats, i klacken,
istället för att sitta på andra - lugnare - sidan!

Och alla målen sågs på nära håll :-)

Spelarna tackade varandra efter matchen

och sedan åkte MIF:arna fram mot ståplats
för att tacka klacken.

Och där stod trumman.

Och d e n kan - l å t a :-)


Det blev några bilder ändå,
trots att batteriet "var slut"
redan efter de två första bilderna.
Batteriet laddades mellan varje gång jag stängde av kameran,
men efter bilden på trumman,
var batteriet helt tömt.

Bra tajmat :-)

Himlen brinner!!

Sedan började skådespelet på himlen.

För varje minut som gick,
blev färgerna mer och mer intensiva.



Fast man hade det rakt framför ögonen,
trodde man inte på det man såg!!

Detta skådespel tog fullkomligt andan ur en!

Det var så vacker, så vackert
och sådana intensiva färger!

Som om himlen stod i brand där borta!

Och vad jag saknade ett stativ i denna stund!

Helt omöjligt att vara stadig på handen
när det är inzoomat.

OCH - där är I N G E T manipuletat med bilderna!
Inga filter eller annat trixande.
Inga färger är förstärkta.

Detta är vad ögat såg och kameran fångade
denna fantastiska kväll!

Det var många som var ute
och bara stod och gapade och tittade
på detta skådespel
och många hade riggat upp kameror på stativ,
såg vi längs vägen,
när vi till slut gav oss av hemåt.

Vilken upplevelse!!

Helt fantastiskt!!

Nedräkning mot solnedgången

Så sakteliga började det hända grejor i horisonten.

Det började färgas mer och mer.

Och detta var bara början på det fantastiska skådespel,
som skulle komma!

Öresundsbron dubbelt upp

När jag sen vände mej mot höger, mot bron,
tappade jag nästan andan.

Wauw!!

Stilla vatten

Nu började vi närma oss vårt mål för cykelturen.

Här borta skulle solnedgången inväntas.

Det var en otrolig syn som mötte oss.

Vattnet låg verkligen alldeles alldeles stilla.
Lågvatten var det också,
så det var massor med stenar som stack upp.

Hade jag haft mina gummistövlar med,
hade jag velat göra som paret långt där ute.

Men nu var det solnedgången som skulle inväntas
och skådespelet i samband med det.

Det var så stilla,
så det var svårt att urskilja
vad som var spegling
och det som orsakade speglingen.
Allt gick liksom i ett.

Så otroligt stilla
och så vackert!!

Cykeltur i solnedgången

Bestämde mej för att skippa dansen ikväll
och istället njuta av det fantastiska vädret.

Jag menar,
hur många sådana här fantastiska kvällar,
när det gäller väder och solnedgång,
får man vid den här tiden på året?

Vara inomhus och dansa kan man göra "när som" :-).

Mitt beslut resulterade i en cykeltur,
och efter ett telefonsamtal
hade jag även fått sällskap
och i cykelkorgen hade jag min nya kamera.

Vi styrde kosan ner mot sundet
och det såg verkligen lovande ut!

Vattnet låg alldeles alldeles stilla

och naturen och himlen
började så sakteliga färgas
av den nedgående solen.

Efter detta stopp,
då vi kollade in utsikten mot horisonten
och vad som hölt på att byggas upp där,
bestämde vi oss för att fortsätta en bit till,
så vi hoppade upp på cyklarna igen
och fortsatte vår färd.

Detta skulle bli en fantastisk fotoupplevelse!

Fotoutflykt 3

Det fanns mycket annat trevligt än djur,
att fånga med kameran.

En kotte i motljus.


Svampar fanns det också
lite här och var.

"Livet på en pinne"

Den här "ovanliga" svampen, en av många,
växte på en trädstam,
som låg längs marken
och var övertäckt med mossa.

"Livets gång"

tycker jag passar bra till den här bilden.


*********************

Men nu är det dags att börja tänka på att
göra sig iordning
för kvällens restaurangbesök.

Vi blir sju tjejer som ska ut och äta på
"Lemongrass".

Ska bli kul.

Det är ett par år sedan jag var där nu.
Det lutar åt att jag
kommer att välja avsmakningsmenyn.

Efter restaurangbesöket
bär det av till puben,
där vi ska träffa några andra
och lyssna på ett band som spelar irländsk musik.

Ser ut att bli en riktigt trevlig lördagkväll.

Fotoutflykt 2

Där var fler fyrbenta djur vi mötte.

Plötsligt upptäckte vi en massa tjurar
här och var
bland buskar och träd
och på de öppna platserna vi skulle korsa.

"Om jag ställer mej här bakom trädet,
så syns jag kanske inte,
när jag står och kollar in vad det är för typer,
som smyger omkring här denna tidiga morgon."

"Tittar ni så tittar jag."



Tjurarna var lika nyfikna som vi.

Dom var jättefina
och verkade inte ett dugg farliga.

Fotoutflykt

I morse bar det av på en tidig fotoutflykt.

Solen var på väg upp
och det var hur fint som helst.

Detta skulle man gjort fler mornar.
Möta den nya dagen ute i naturen.

Alldelses tyst och stilla
och så stämningsfullt.

Men det var inte bara vi som var morgonpigga.



Vår rundvandring började med
att vi stötte på rätt många rådjur
både till höger och vänster om stigen.

Sååå fint!

Björn Skifs

Ikväll var jag på något alldeles fantastiskt!

Björn Skifs show på Malmö Arena!

Wauw!

Det var något helt otroligt!
Finns det något han I N T E kan göra??

Där fanns ALLT!

Nya låta, gamla låtar,
roligheter i form av sketcher och vitsar,
låtar framförda endast av bandmedlemmarnas röster,
helt utan instrument,
vid något tillfälle spelade alla på gitarrer,
det fanns akrobatik bakom och över honom,
till vissa låtar,
scendekorationerna och effekterna
var helt fantastiska ... !!

Det bästa jag har upplevt på mycket mycket länge!!

Minnen som känns

Har tagit en ledig dag från jobbet idag.
Har inget planerat,
ska "bara vara".

Det här datumet för ett år sedan
hade jag också tagit ledigt från jobb,
efter en sömnlös natt med många många tårar.

Det var en hemsk natt jag hade bakom mej
och en lika hemsk dag.
Och det skulle komma
många hemska nätter och dagar efter det.

Att en sådan liten krabat
kan lämna efter sig ett sådant stort hål ...

Och det gör fortfarande,
efter ett år,
väldigt ont emellanåt,
när jag av olika anledningar blir påmind
om min lille älskade katt Felix.

Alla hans upptåg och bus,
alla våra mysstunder ...

Nästan 15 år fick vi tillsammans.
Det är många år
och många vanor och rutiner,
som helt plötsligt försvinner.

Det tog mycket lång tid
att vänja sig vid,
att han inte kom och mötte mej vid dörren
när jag kom hem.

Och det tog mycket lång tid,
innan jag slutade titta efter honom
och lyssna efter honom.

Jag har så många foton på honom
i alla möjliga situationer.
Men de ligger fortfarande nerpackade.
Har inte orkat ta tag i den biten än.
Att gå igenom och sortera,
man kan ju inte spara allt ...

En enda sak har jag sparat efter honom.

En liten boll han brukade leka med.
Med färgglada ränder.

Det sägs att tiden läker sår.
Och visst,
så småningom gör det inte så ont
att bli påmind.

Men aldrig att man glömmer.
Det har jag lärt mej
av andra situationer i livet.

Minnen

Ett år av saknad

Felix

Höstpromenad och bio

Det var så ljuvligt väder,
så jag var tvungen att ta med mej kameran ut efter jobb
och leta motiv.

Det blev bl a den här stensamlingen.

Och sen var jag bara tvungen att föreviga
den här skylten!

Den där varmrökta laxen
skulle då inte jag vilja möta när jag badar :-)

Men nu får jag skynda mej.
Ska möta de andra inne på bion.

Vi har bestämt oss för att se
"Hämnden"
med bl a Mikael Persbrant.

Överraskning nummer 2

Igår, söndag, var det dags för
överraskning nummer två.

Jag körde till dansen strax före 17:30
och kom hem vid 20:00-tiden
och då såg jag en syn jag kände igen.

På insidan av mitt staket på framsidan
stod en bukett blommor
med stjälkarna mot jorden
och skyddad av en plastpåse,
som var trädd över buketten.

Och inte heller denna gången
fanns något meddelande eller kort med.
Varken i buketten, i påsen
eller i brevlådan.

Buketten är ju fin men ?????????

Ett speciellt datum

2010-10-10

Naturbilder från Skrylle

Underbart vacker natur i Skrylle!

"Skattjakt" med GPS

I förmiddags var vi sex personer och en hund,
som träffades i Skryllegården
för att testa deras 4 km långa slinga,
som man ska ta sig runt
med hjälp av beskrivning och GPS
och hitta "skatter" eller cachar.

Vädret var alldeles strålande,
så det skulle bli några härliga timmar utomhus.

Vi var inne i receptionen
och hämtade ut de bokade GPS:en
och sen skulle vi försöka bli kloka på hur det går till.

Inte helt lätt att få rätt på det.

Men med hjälp av beskrivningen i häftet
påbörjade vi så vår "jakt".



Vilken underbar natur där är!!
Så annorlunda mot Bokskogen!!

Har nog inte själv varit där sen skoltiden
- och deeeeet är länge sen - :-)

När vi så började närma oss platsen
för nr 1,
tog vi hjälp av koordinaterna och GPS:en
och efter en stunds letande hittade en i gänget
den gömda "skatten".


Där mellan stenarna,
en plastlåda med blått lock.

I lådan fanns diverse smågrejor,
som man kunde byta ut,
om man hade något att lägga i istället,
och en del papper
och en anteckningsbok där folk hade skrivit in
datum och namn.

Lite roligt.

Vi siktade så in oss på nästa punkt vi skulle leta upp

och hittade gömstället till slut
och där fanns en lite större burk.

Detta var ju riktigt roligt.

Kan man kalla det "modern orientering"?

Och som jag minns orienteringen från skoltiden,
så kunde man gå ...



Och det gjorde vi väl också ett par gånger.
Men lyckades till slut få rätt
på vilket håll vi skulle gå.

Vi gick bokstavligt talat över stock och sten
på sina ställen ...

... och jag var alldeles salig över den underbara naturen!

Varför har jag aldrig
kört hit för att promenera innan?
Såååå långt bort ligger det ju inte.

Nåja.

Jakten fortsatte och efter ett par timmar
bestämde vi oss för att sätta oss ner
och äta och dricka av våra medhavda matsäckar.

Smakade bra!

Sedan var det dags att fortsätta.

Nummer fem var jätteklurig,
så den fick vi faktiskt hjälp med,
annars hade vi aldrig hittat den.

Den skulle vara vid ett vindskydd,
men hur vi än letade,
så hittade vi den inte.

Inne mellan vindskydden fanns en eldstad,
där ett gäng hölt på att koka soppa
och när de fick veta vad vi letade efter,
gick en ut till utsidan och visade oss.

Dom hade själva gått rundan för någon vecka sen.
Tror dom berättade,
att dom också hade fått hjälp med att hitta den.

Och denna såg helt annorlunda ut.

Ett litet rör.

När vi hade öppnat och kollat
och stoppat tillbaka den,
blev vi inbjudna på soppan,
men fick tyvärr tacka nej.

Tiden tickade på
och vi hade två cachar till att leta upp.

Vi hade hyrt GPS:en på 4 timmar,
det andra alternativet var en hel dag,
och det var lite väl länge.

Så vi fortsatte.

Denna sista delen gick längs stigar.

Hur mysigt som helst.

Men sen fick vi problem.

Som vi letade efter nummer 6!

Vi letade och letade och letade.

Med hjälp av koordinaterna på GPS:en
fick vi fram området,
men det hjälpte inte.

Till sist fick vi ge upp,
om vi skulle ha tid över
till att leta efter den sista, nummer 7,
och lämna in GPS:en i tid.

Och den var nog den lättaste att hitta.

Mellan stora stenar
såg jag en upp och nedvänd gummistövel,
tog upp den,
såg innehållet ...

... och kallade på de andra.

Vi tog ut burken och kollade in innehållet,
stoppade tillbaka allt som det hade varit
när jag hittade det
och begav oss till receptionen
och EXAKT fyra timmar
efter att vi hade hämtat ut GPS:en,
lämnade vi tillbaka dom!

Sen satte vi oss i solen
och åt och drack upp resterna av picknicken,
med näsorna vända mot den starka solen
och njöt av tillvaron!

Vilken ljuvlig höstdag!!

Och vilken rolig och annorlunda grej!

Fick sen veta att nummer sex
hade varit försvunnen jättelänge.
Synd dom inte fixar till det då :-(.

Men, men.
Dit ska jag fler gånger,
för att njuta av promenader i de fina omgivningarna.
Man kan ju följa några av alla slingorna.