En stilla höstpromenad

Mamma ringde i morse
och undrade hur det hade gått igår.
Om jag hade orkat vara med.

Och det hade jag ju,
tog det ju så lugnt,
men jag sa att jag inte tänkte ta mej till dansen idag.
Det är för ansträngande.

Då övertalade hon mej
till en stilla promenad mitt på dagen,
så jag kom ut och fick lite frisk luft
och fick röra lite på mej, i mitt eget tempo.

Och lika lugn och stilla
som promenaden var,
lika lugnt och stilla var vädret.

Det var underbart
att komma ut bland alla dessa färger.

När hostattackerna blev för våldsamma
och jag började flåsa för mycket av ansträngningen,
var det bara till att stå still och vila
och njuta av allt vackert runt omkring.



Hösten - en underbart vacker årstid!