Det var inte denna drömmen som var den rätta ...

Hmmmm ...

Då tror jag att jag kan sluta gå i väntans tider.

För tredje dagen i rad har mäklaren
fortfarande inte fått besked av säljaren
om hur det ser ut med lägenheten han tittar på.
Om han blir godkänd som hyresgäst
och när flytten i så fall planeras i februari,
ja, helt enkelt hur det går överhuvudtaget.

Jag skulle få besked idag, igår och i förrgår,
men fortfarande ingenting.

Och de andra fortsätter sitt "budkrig".

Dåligt omen??

Hmmmm, tankarna börjar snurra ...

Även om jag fortfarande har marginal
upp till min "smärtgräns",

så tror jag att jag börjar dra öronen åt mej.

När saker och ting blir
för röriga eller för komplicerade
och jag känner att jag börjar tappa greppet,
då brukar jag ge mej.

Det MÅSTE helt enkelt betyda något,
när det inte blir som det är sagt.

Mina inre "varningsklockor"
har börjat ringa så försiktigt
och med tanke på mina erfarenheter av livet hittills,
så har jag har sagt till mej själv,
att i resten av mitt liv
så ska jag verkligen lyssna på "klockorna"

i alla situationer.

Så jag tror jag tackar för mej
i DET HÄR fallet.

Jag är rätt så envis och uthållig
så länge jag tror på något,
men börjar det att "darra" för mycket
och tveksamheter börjar dyka upp,
då är det inte riktigt
som det först såg ut att vara
och då börjar klockorna så sakta
svänga fram och tillbaka
och pocka på uppmärksamhet.

Så jakten får fortsätta!
Skam den som ger sig.
Någon gång måste det ju bli fullträff!
Det finns något till mej också,
någonstans där ute.

Hur är det man säger:
Hoppet är det sista som överger en.

Och här hoppas för fullt :-)

P.S En fördel är att jag i lugn och ro
kan åka runt och titta på
vad som kan behövas till en renovering.

Den prisklassen jag har råd med
brukar betyda att kök och bad
behöver göras vid i alla fall
och det är de största utgifterna.

Så inget ont som inte har något gott med sig.