Äntligen är den här!
Dagen då Felix ska befrias från den där tratten
han har haft om halsen i princip dygnet runt.
Jag har, så fort jag har kommit hem,
tagit av honom den,
men då har jag varit på helspänn hela tiden
och kollat honom.
Han får absolut inte slicka på såret ju.
Men han är för rolig.
Istället för att rygga tillbaka
och visa att han inte vill ha den på sig,
när jag har satt på honom den igen,
så har han istället tryckt in huvudet genom hålet
Dagen då Felix ska befrias från den där tratten
han har haft om halsen i princip dygnet runt.
Jag har, så fort jag har kommit hem,
tagit av honom den,
men då har jag varit på helspänn hela tiden
och kollat honom.
Han får absolut inte slicka på såret ju.
Men han är för rolig.
Istället för att rygga tillbaka
och visa att han inte vill ha den på sig,
när jag har satt på honom den igen,
så har han istället tryckt in huvudet genom hålet
- och börjat spinna!
Och han har sen en vecka tillbaka,
börjat komma in i sitt gamla beteende.
Ett är att han vill ligga hos mej på natten.
Det enda som är annorlunda
är att han tillbringar nästan alla timmarna
på min vänstra sida istället.
Han har alltid parkerat sig på högra sidan innan.
Han börjar visserligen på höger sida,
men sen klättrar han över mej
och parkerar sig på vänster sida istället.
Men det mest omständiga är,
när han vill under täcket.
Han hoppar upp och lägger sig på höger sida.
Efter en stund vill han under täcket.
Då ska han ligga på min högra sida,
mellan höften och armhålan
och så vill han ha min högra överarm
som huvudkudde,
så jag får vinkla ut högerarmen.
Men, nu med tratten runt halsen,
är det inte ett lätt buffande med hans nos
mot min kind eller vid halsen,
där täcket slutar
eller ett försiktigt tryckande på samma ställen
med hans ena tass,
som markerar att det är dags att lyfta upp täcket,
så han kan krypa ner.
Nej, nu får man nästan lusingar i ansiktet
av tratten.
Han kommer ju inte åt med huvudet.
Kinden får sig en omgång och näsan
får sig några "smällar" av tratten
och vad bökigt för honom att krypa ner
med denna jättesak runt halsen.
Men, det lyckas till slut.
Men nu ska han äntligen befrias!
Oh, vad skönt det ska bli!
Han har den ändå på sig hela dagen
när jag jobbar och hela nätterna.
Och den slår emot när han går för nära
och han har inte kunnat "putsa sig"
när han har velat,
men nu ska han befrias!
Jag tror vi har längtat efter denna dag,
både han och jag.
Och han har sen en vecka tillbaka,
börjat komma in i sitt gamla beteende.
Ett är att han vill ligga hos mej på natten.
Det enda som är annorlunda
är att han tillbringar nästan alla timmarna
på min vänstra sida istället.
Han har alltid parkerat sig på högra sidan innan.
Han börjar visserligen på höger sida,
men sen klättrar han över mej
och parkerar sig på vänster sida istället.
Men det mest omständiga är,
när han vill under täcket.
Han hoppar upp och lägger sig på höger sida.
Efter en stund vill han under täcket.
Då ska han ligga på min högra sida,
mellan höften och armhålan
och så vill han ha min högra överarm
som huvudkudde,
så jag får vinkla ut högerarmen.
Men, nu med tratten runt halsen,
är det inte ett lätt buffande med hans nos
mot min kind eller vid halsen,
där täcket slutar
eller ett försiktigt tryckande på samma ställen
med hans ena tass,
som markerar att det är dags att lyfta upp täcket,
så han kan krypa ner.
Nej, nu får man nästan lusingar i ansiktet
av tratten.
Han kommer ju inte åt med huvudet.
Kinden får sig en omgång och näsan
får sig några "smällar" av tratten
och vad bökigt för honom att krypa ner
med denna jättesak runt halsen.
Men, det lyckas till slut.
Men nu ska han äntligen befrias!
Oh, vad skönt det ska bli!
Han har den ändå på sig hela dagen
när jag jobbar och hela nätterna.
Och den slår emot när han går för nära
och han har inte kunnat "putsa sig"
när han har velat,
men nu ska han befrias!
Jag tror vi har längtat efter denna dag,
både han och jag.
En tupplur ute på den inglasade balkongen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar