Äntligen är väntan över!
Igår fick jag verkligen bekräftat,
det jag har "känt på mej" och misstänkt
under en myyyyycket lång period!
Redan den 11 december nämnde jag i ett mail,
att sådant jag har "känt på mej"
under en mycket lång tid,
så sakteliga bekräftas, sak för sak.
Jag skrev även,
att jag kan slå vad om andra grejor
som också kommer att bli bekräftade så småningom.
Det är bara att vänta ut tiden.
Och igår, nästan fem månader efter,
att jag satte det svart på vitt,
var det så dags att få det bekräftat.
Med buller och bång
kom det så upp i dagens ljus!
"I dessa vittnens närvaro ..."
Nu vet jag vad jag behöver veta.
Jag bockar och tackar.
Nu äntligen,
behöver jag inte ha den dörren
på glänt mer.
Igen ska den med ett brak!
Den ska låsas, reglas, barikaderas
och aldrig någonsin mer öppnas!
Nycklarna ska jag,
med ögonen stängda
och utan vetskap om vilket håll jag står på,
kasta så långt ut bland havets strömmar
jag någonsin kan,
så de inte går att finna igen.
Det var en dryg väntan,
men ack, det var värt varendaste sekund,
när allt mitt framför ögonen på mej,
blev bekräftat!
PUNKT SLUT!
Nu ska här siktas framåt!
Sikten har,
som genom ett trollslag,
blivit kristallklar!
Igår fick jag verkligen bekräftat,
det jag har "känt på mej" och misstänkt
under en myyyyycket lång period!
Redan den 11 december nämnde jag i ett mail,
att sådant jag har "känt på mej"
under en mycket lång tid,
så sakteliga bekräftas, sak för sak.
Jag skrev även,
att jag kan slå vad om andra grejor
som också kommer att bli bekräftade så småningom.
Det är bara att vänta ut tiden.
Och igår, nästan fem månader efter,
att jag satte det svart på vitt,
var det så dags att få det bekräftat.
Med buller och bång
kom det så upp i dagens ljus!
"I dessa vittnens närvaro ..."
Nu vet jag vad jag behöver veta.
Jag bockar och tackar.
Nu äntligen,
behöver jag inte ha den dörren
på glänt mer.
Igen ska den med ett brak!
Den ska låsas, reglas, barikaderas
och aldrig någonsin mer öppnas!
Nycklarna ska jag,
med ögonen stängda
och utan vetskap om vilket håll jag står på,
kasta så långt ut bland havets strömmar
jag någonsin kan,
så de inte går att finna igen.
Det var en dryg väntan,
men ack, det var värt varendaste sekund,
när allt mitt framför ögonen på mej,
blev bekräftat!
PUNKT SLUT!
Nu ska här siktas framåt!
Sikten har,
som genom ett trollslag,
blivit kristallklar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar