Bloom in the park

Oj, oj, oj! Tala om att vi fick en tre timmar lång kulinarisk
upplevelse igår!

B fyller år imorgon, söndag, och mitt lilla problem var:
Hur ska jag gratulera någon som har "allt" i prylväg?
Jo, jag fixar en upplevelse!

Sagt och gjort. Jag bestämde mej för att leta upp en
restaurang som vi inte hade varit på och kom då på
att vi hade pratat om Bloom in the park, men ännu inte
blivit färdiga att ta oss dit.

Jag bokade bord som till igår kväll, hämtade B, som inte
hade någon aning om vart färden skulle gå, och vi anlände
strax innan 18.30 och blir visade till vårt bord, där vi slår oss
ner och tittar oss runt. Mycket elegant!


Vi hade ingen aning om vad vi skulle äta, det finns ingen
färdig meny, utan rätterna skiftar efter tillgången på råvaror.

Det enda vi i förväg fick reda på, var att det skulle serveras en
femrätters meny.

Först kom det in två fat, ett fat med skivor av lufttorkad skinka
och på det andra fatet låg det 4 olika brödsorter. Modellen på
bröden var som små svampar. Och vad goda! Smöret vi fick
till kom från Normandie.

Efter det kom det in vars en aptitretare. Mmmmm, gott.

Sedan kom den första "riktiga" rätten in. En majssoppa
med en underbar gul färg med fräcka dekorationer som
små färgklickar på allt det gula. Smaken? Sååååå gott!

Sedan blev vi överraskade. Det kom det in två olika rätter.
En tallrik ställdes framför mej, där färgerna på rätten gick
i svart och beige.
Det var nån hummerfylld pastavariant med två olika typer
av såser till, en beige och den andra var svart.

Framför B ställde kyparen en tallrik vars färger gick i rött
och svart.
Det var tonfisk som var "sotad" runt om med en smak av
bl a lakrits och så var där bl a rödbetscarpaccio till.

Det var en fröjd för ögat att bara sitta och titta på dessa
konstverk till maträtter!
På min fråga hur det kom sig att vi fick in två olika rätter,
fick jag till svar, att det var för att man skulle kunna byta
tallrikar när man hade ätit hälften, så kunde man på så sätt
få smaka fler rätter ...

Kyparen sa även att hade man gjort det på någon annan
restaurang, hade folk säkert tittat lite konstigt, men här
var det meningen att man skulle göra så.

Så det gjorde vi så klart! Och vi hittade inga ord att beskriva
denna smakupplevelse! Gott är ett så fattigt ord i denna
upplevelse.

Efter detta kom nästa två olika tallrikar in.

Framför mej ställdes en tallrik med lammkött med olika
små fina tillbehör och framför B ställdes en tallrik med,
som vi fick det till, vildsvin, med diverse små tillbehör.

Det var lite svårt emellanåt att uppfatta vad som fanns
på tallrikarna. Anledningen till det var att två av de tre
kyparna pratade engelska, liksom hela personalen i köket,
fick vi reda på senare. Och engelska mattermer är inget
som någon av oss är speciellt bra på.

Även här bytte vi tallrikar, vilket även de andra sällskapen
i matsalen gjorde, såg vi.

Sedan blev det dags för ost med tillbehör. Och det var en
fantastisk upplevelse det med. Att ost kan vara så
krämigt och gott! Nu behövde vi inte byta tallrikar för
vi fick lika dana.

Efter osten var det dags att neutralisera smaklökarna och
in kom det vars ett snapsglas med krossad is och något
annat i som skulle blandas med isen och sedan drickas
genom de små sugrören som satt i. Läskande och gott.

Men till sista rätten, desserterna, var det dags för sista
tallriksbytet. Tyvärr så kan jag inte komma på vad det
var för engelska ord som användes när tallrikarna ställdes
framför oss och presenterades, det enda jag kommer ihåg
var lite anklever, någon vaniljsås, något karamelliserat och
en del andra små saker. Vad som låg på vilken tallrik kan
jag inte heller komma på.

Men vi bytte tallrikar efter att ha ätit ungefär hälften och
det hade varit en underbar matupplevelse från början till slut.

En fröjd både för gommen och inte minst för ögat.

Det hela avslutades med diverse petit fours och när vi skulle
gå, fick vi med två små påsar. I den ena fanns marschmallows
och i den andra mörka "kulor", som man skulle sätta in i
en 200 grader varm ugn i ca 2 minuter, så de blev lite hårda
utanpå. Spännande!

När vi efter denna tre timmar långa matupplevelse skulle
gå den guldmålade gången ut mot utgången sa vi båda:
Detta måste vi göra om!

Eftersom jag var chaufför, kunde jag bara smutta lite
försiktigt på de utvalda vinerna B hade fått till maten.
Men både drickat och maten och alla intrycken under
kvällen sysselsatte oss på färden hem.

Det enda vi inte hade kunnat njuta av var utsikten mot
dammen i Pildammarna. Det var ju mörkt ute.

Jag släppte av B och fortsatte hem till mej själv. Leendet
jag hade på läpparna när jag körde hem la sig nog inte
förrän jag hade somnat.

Det var verkligen en fullträff med ett besök på
Bloom in the park.