Emellanåt tar det emot lite, men så tänker jag som så att,
antingen så är allting jobbigt eller så försöker jag göra det
bästa av det.
Så jag gör det sistnämnda. Jag försöker göra det bästa av det.
Julen har i så många år varit den tiden på året som jag har
älskat. Och den känslan vill jag försöka få tillbaka igen.
För det är en underbar tid med all värme, allt pynt och alla ljus.
Allt julpynt är upplockat nu i alla fall och nästan alla tomma
kartonger har förpassats ner i källaren igen. Nu ska jag bara
välja ut var jag ska ställa pyntet. Det är ju bara andra året
jag ska fira jul i den här lägenheten - och förmodligen den
sista, om min önskan ska gå i uppfyllelse - så jag har inte
hunnit få några traditioner som att den tomten ska stå här
och den ljusstaken där.
Jag hade köpt jultyg som jag skulle sy köksgardiner av förra
året, men med tanke på att jag vet att jag måste flytta, så har
jag inte brytt mej om att sy något till de här fönsterna.
Onödigt om det sen inte passar på nästa ställe.
Förra året var det nära på att jag bojkottade julen helt och
hållet. Jag hade ju bara knappt en och en halv månad innan
jul helt plötsligt, efter över 27 år, blivit singel, så något glatt
julfirande var inte det första jag tänkte på precis.
Men jag kämpade mej igenom veckorna och när julaftonen
kom så hade jag både julpyntat och köpt hem gran och klätt
den. Det satt långt inne men till slut så lyckades jag ta mej
igenom förberedelserna.
Men det var den konstigaste julaftonen i mitt liv hittills.
Jag skulle sitta själv med min mamma. På julafton. Bara
hon och jag på julafton.
Men det gick jättebra. Vi åt gott och hade så trevligt vi
kunde och avslutade med en stämningsfull midnattsmässa.
Ett lugnt, behagligt och stressfritt julfirande. Definitivt
helt annorlunda mot någonsin i mitt liv hittills.
Jag har några skivor med julmusik som jag lyssnar på medan
jag håller på och fixar med pyntet. Min lille kise är så nyfiken
och ska kolla bland silkespappret och i kartongerna.
Så annorlunda det hade varit att ha någon att dela sådana här
tillfällen med. Någon som har idéer och kommer med förslag på
var vi skulle kunna ställa prydnader och ljusstakar. Någon som
sätter i röda ljus och ljusmanchetter i ljusstakarna medan jag
stryker juldukarna. Så annorlunda det hade varit.
Jag kan inte säga att jag saknar det, för jag har aldrig haft det
så. Men det är en dröm jag har - att jag skulle vilja ha det så.
I alla år var det jag som pyntade och fixade. Oftast var jag
hemma själv när det gjordes också, så jag är van vid att göra
det själv.
Men i tanken, i mina drömmar, finns det någon som står
bredvid mej och delar den gemenskapen med mej. Någon
som visar intresse av att vilja göra saker tillsammans, t ex att
julpynta ett gemensamt hem.
Det är mer än en tår som tränger sej fram i ögonvrån så nu får
jag gå och stänga av julmusiken och släcka ljusen.
Det är dags att gå och lägga sej innan man blir för sentimental.
Juletid är en glädjens tid och då ska man inte vara ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar