:-(

Nä, fy för vilken lördag!

Var på jobb strax efter 08.00
och körde där ifrån ca 12.30
för att återvända ca 15.30.

Sen satt jag och försökte få rätsida
på all röran och kände bara
att detta är inte riktigt klokt!

Hur i hela fridens namn ska man kunna reda ut
och hålla reda på allt det här?????

Det jag gjorde på A4 sidor innan
behöver jag nu A3 sidor till
- dubbelt så stort papper -
för att få plats med allt
som jag måste ha koll på och reda ut
inför nästa veckas leveranser.

Och rätt vad det var när jag satt där,
så gick larmet igång och jag for upp
och ut till dörren där det sitter
och försökte trycka av det.

Gick inte.

Ringde Securitas
och frågade vad jag skulle göra.
Hörde knappt vad han sa i luren
som larmet tjöt,
men till slut så tystnade det
och det var en befrielse för öronen.
Det var det värsta jag har varit med om!

Länge efteråt så kändes det jättekonstigt
i öronen.
Precis som om
... det rann någon varm vätska ...
i öronen.
Men det kom inget.
Jätteobehagligt!

Fortsatte med jobbet
men kände till sist att jag orkar inte mer.

Så jag gav upp ca 20.50
och körde hem.

Kom på att jag hade tvättid imorgon bitti
så det var bara till att börja sortera tvätten
så att det är klart tills jag kommer hem
imorgon efter att ha varit på jobb.

Kom ju även på
att produktionen ska jobba imorgon
och de behöver packsedlar och andra underlag
för att kunna sammanställa orderna,
så jag måste vara på jobb vid 06-tiden (!!!)
så jag hinner hem till 08.00
då min tvättid börjar.

Och tvättiden MÅSTE jag ha,
för jag har inte tvättat på flera veckor,
så det är hög tid att börja beta av högen.

Nu ska jag käka upp mackan jag bredde
och sen blir det sängen.
Klockan ringer ju tidigt imorgon :-(

Alltså, hur trött kommer jag inte att vara?
Och inte har jag hunnit något av allt det
jag hade hoppats på att hinna idag.

Grrrrrrrrrr för säsongen på jobb!!!

Bra kämpat!

Oj, oj, oj ,oj ,oj .....

Hemma igen
och nerverna har snart krupit in i kroppen igen.

Vilken match!

Var så uppskruvad,
så när Malmö kvitterade till 1 - 1,
ja, då blev det inte mer godisätande!

Klarade inte av det helt enkelt.

Efter slutresultatet 2 - 2
och ingen förändring efter förlängningen
och 1 - 1 i första straffläggningsomgången,
så blev det vars en straff till,
där Leksand avgjorde.

Att förlora på straffar
är lite som ett tärningsspel.

Men, grabbarna har visat vad de är kapabla till,
så vi ser fram emot nästa säsong!

Bra kämpat!

Oliiiiiidligt spännande kväll!

Spänningen börjar kännas så smått nu.
Har hittat ett vardagsrum med en TV,
som har kanalen,
som sänder hockeymatchen
MIF - Leksand -
och det vardagsrummet våldgästar jag
och mina godispåsar
tills matchen är slut - sen blir det hem och sova,
för jag måste jobba imorgon :-(

Inte oväntat.
Det är ju som sagt var säsong.

Som det ser ut nu,
så hinner jag inte klart i första rundan imorgon.
Ska vara där så tidigt jag kan,
för jag måste iväg mitt på dagen.
Och eftersom jag inte hinner jobba på söndag,
får jag köra dit igen imorgon eftermiddag
och fortsätta.

Inte precis så
man hade tänkt sig att helgen skulle passera.

Men nu ska jag lägga energin
på hockeymatchen.
Måste ju hjälpa till att heja fram dem!
Det ska ju höras och märkas ända upp till Leksand,
så vi alla får verkligen ta i för kung och fosterland :-)

De har varit otroliga, de unga grabbarna,
som har varit med och tagit laget så här långt.

Jättekul!

"Inga pengar - bara hjärta"

Det stämmer verkligen i detta fallet.

Nu kan vi bara hålla tummarna
under kvällens match
och hoppas på det bästa.

I vilket fall som, så har jag fått reda på,
att dom kommer att bli mottagna som hjältar
när dom kommer hem igen -
så kvittar det vad det blir för resultat.

Härligt!

Är nästan lite sugen på att ansluta mej till
välkomstkommitén ...

Nåja, nu väntar först en massa godis
och en massa nervositet.

Det kan ju gå precis hur som.

HEJA MALMÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!

Drömmen om sol och värme

Ikväll är jag riktigt ordentligt trött.
Och inte bara jag.
A var också rejält trött när hon kom till dansen.

Dom har också stressigt och rörigt på hennes jobb
och det tar rejält på krafterna.
Så när hon sa,
att hon nog inte stannade på fridansen
efter kursen,
då sken jag upp som en sol
och sa att jag egentligen inte heller orkar.

Så skönt att vi var "på samma våglängd".
Tråkigt om en vill stanna
och den andre inte orkar.

Den svåra dansen vi skulle lära oss i söndags
och som vi hade en ny chans på ikväll,
den "satte vi" ikväll, kan man nog säga.
Men det var en rörig en!

Kul när det till slut lyckas i alla fall.

Det är repetition på söndag och nästa torsdag,
på de tre senaste danserna,
så efter det så ska den väl sitta riktigt ordentligt.

När jag kom hem efter dansen vid 20-tiden
och gick ur bilen nere på parkeringen,
så hörde jag vågorna slå mot stenarna.
Ett underbart ljud.

Jag älskar det ljudet.

Men då ska man helst befinna sej söderut
där det är varmt och skönt
och man kan gå barfota i mjuk vit sand
och bara njuta av att finnas till.

Jag försökte drömma mej bort
ett kort ögonblick
genom att blunda
och lyssna till ljudet av vågorna,
men den kalla vinden som piskade i ansiktet
och ryckte i kläderna
gjorde det helt omöjligt.

Istället ringde jag ett samtal när jag kom upp,
fick klartecken och gick jag bort till grannhuset,
där jag köpte några poletter till solariet.

I mittrappan i alla husen
finns både bastu och solarium
och det var länge sedan jag var nere och solade,
så nu kände jag att det hade suttit bra,
med en halvtimme i värmen.

Man kan ju alltid fantisera sig bort
medan man ligger där och känner
hur man långsamt värms upp.

Någon resa söderut
kan jag bara drömma om,

så det här .....

..... några poletter till soloariet .....

..... får bli min lösning på drömmen om
"en resa till sol och värme söderut" .....

En halvtimme lördag och en halvtimme söndag,
med drömmar om att man befinner
sig någon annan stans,
det ska jag minsann unna mej:-)

Det känns som det är mycket "Alternativ B"
jag får ta till i mitt liv,
när jag inser,
att det inte kommer att bli,
så som jag innerst inne önskar.

Men, "Alternativ B"
är ju bättre än inget alternativ alls.

Jag försöker plocka ut
de guldkorn jag hittar i tillvaron
och njuta av det så länge det går,
även om det bara är lite skrap på ytan,
av det jag innerst inne drömmer om
och bara varar "korta ögonblick".

Men även det lilla
kan göra så mycket för ens välbefinnande.
Det gäller att ta tillvara på de små ögonblicken
som dyker upp,
så man kan förgylla sin tillvaro lite.

Hellre lite än inget alls.

Tekniska problem och "jag borde"

Tala om att ha tekniska problem!

Jag vill lägga över några bilder på datorn
som jag har tagit med mobilen,
men kan inte hitta kabeln.
Fick låna en kabel av en kompis
som har en nästan lika dan telefon - men -
kabeln passar inte i min mobil!!!

Suck, pust och stön!

Så går det när man glömmer ta med kameran,
och får för sig,
att försöka föreviga något med kameran i mobilen.

Om jag på något vis lyckas få över bilderna till datorn,
så har jag nu fått för mej att de säkert är dåliga!
Skulle inte förvåna mej.
Svårt att se i den lilla displayen på mobilen.

Ska se om jag kan höra med "någon"
om jag kan skicka över bilderna till "någons" mobil
och att "någon" sen kan lägga över bilderna på sin dator
och sedan skicka dem till min mail .....

Ett alternativ i alla fall.

Ska bara hitta "någon"
som kan och har lust att hjälpa mej.

Hm, jag ville kommit åt bilderna i helgen som gick.
Det var en grej mamma och jag var på i fredags kväll,
men, jag får väl avvakta och se om jag kan lösa det.

Nu får jag ta tag i lite "måsten".
Det är så många "måsten" jag har hängande över mej nu,
så jag vet inte var jag ska börja.

Det jag känner för är att gå och lägga mej.
Är så otroligt trött.
Det är sådant kaos och sådan röra på jobb
och tempot är högt,
så man är helt slut när man väl kommer hem.

Men lyxen att vila när man kommer hem
kan man inte unna sig
hur många dagar som i veckan.
Det är förlorad tid som aldrig kommer igen.

I morgon blir det en lång dag.
Direkt efter jobb blir det dansen
och den ska jag tvinga mej till,
hur trött jag än må vara.
Det är härligt att röra på sig
och tvingas tänka på något annat.

Väl hemma är det dags att gå och lägga sig,
så torsdagarna bara försvinner.

På fredag har jag inte heller tid att vara nyttig.
Ska se om hockeymatchen MIF - Leksand
visas på någon TV-kanal.

Men ikväll har jag chans att vara lite nyttig.

Jag borde röja upp på vasken i köket
och jag borde sortera reklam, tidningar och post.

Jag borde hänga upp och lägga in kläderna
efter senaste tvätten
och jag borde sätta upp en ny tvättid i tvättstugan.

Jag borde göra ett rejält ryck
med pappersarbetet till företaget
och jag borde ta tag i bokföringen.

Jag borde börja samla på mej flyttlådor
och jag borde börja sortera bort i lådor och skåp
innan jag ska flytta - när nu det blir - I ÅR.

Jag borde tänka mer på min hälsa
nu när det är så rörigt och stressigt.

Jag borde ta mej tid att gå ut och få frisk luft.

Jag borde tänka mej för
innan jag stoppar i mej massor med godis
och försöka äta något nyttigt istället.

Jag borde ringa alla samtal jag har hängande över mej
och jag borde besvara alla mail som väntar.

Jag borde "städa" i mailen
- där är ett par hundra icke öppnade mail!
"Roliga" mail från vänner om bekanta,
som jag inte har hunnit gå igenom.

Jag borde få loss tid,
så jag kan träffa nära och kära "helt apropå"
och inte bara när vi har någon aktivitet inbokad.
Allt det ligger i princip nere.
Man orkar bara tänka på att komma hem och få vila ...

Jag borde så mycket .....

och det jag längtar efter är .....

Lite svårt att koppla av med allt som "surrar"
för tillfället.

När säsongen på jobb är över
och man kan gå ner i normal arbetstid igen,
ja, då är det totalfokus på en flytt,
som kommer att ta all ens tid och ork, som gäller.

Det känns som om hela detta året kommer att gå
innan jag har "landat" och kommit till ro
med mitt nya liv.

I min nya bostad.

Oh, vad jag längtar tills jag har kommit dit!

"Den som väntar på något gott ..."

Vart man än tittar i tidningar
och på löpsedlar idag,
så ser man dessa två lyckliga ungdomar,
som nu ska starta sitt liv tillsammans.
Victoria och hennes Daniel.

Varje dag, överallt på detta jordklot,
inträffar detta "mirakel"
och nu har det äntligen blivit
det svenska Kungahusets tur.

Vad underbart det måste vara,
att ha den möjligheten att
"i lugn och ro"
lära känna någon riktigt ordentligt,
innan man satsar på det som ska

"vara livet ut" ...

För det heter ju:

"Den som väntar på något gott ..."

Fast, hade det varit "vanliga" ungdomar
så hade det kanske inte dröjt i sju år?!?!?

Lycka i livet

Idag kunde jag inte förhindra en tår
att tränga fram i ögonvrån.

En glädjetår.

Hörde på radion
om Victorias och Daniels
förlovning och bröllop nästa år.

Äntligen kan de "lagligt" bli ett par!

Det måste kännas helt underbart,
att nu öppet kunna visa sej som ett par.
Så mycket smygande och hysch hysch
under så lång tid.
Så påfrestande!

Men vad som väntar
är nog ännu mer påfrestande.

Jag hoppas av hela mitt hjärta,
att de klarar av den pressen som väntar nu.
Att de kan finna stöd hos varandra
när det blir för tufft.

Kan inte vara helt lätt,
att alltid vara bevakad
och ha en massa ögon på sig.

Måtte dom lyckliga
på Livets Väg
tillsammans
få vandra.

Blått och vitt

Jag hann med några vintermotiv
innan snön försvann helt.

Titeln på den här bilden blir

"Blått och vitt"

och det blev väldigt effektfullt
att sätta sig på huk
med Limhamnsfältet framför sig,
så det dolde Öresunds vatten ...

Sådana här vita vidder i Malmö
är nu ett minne blott.
Snön har försvunnit
helt och hållet igen.

Det började snöa lagom till sportlovet
och hölt sig kvar under veckan
och nu när skolorna har börjat igen,
ja, då har snön försvunnit!

Perfekt timing!

A Night At The Oscars

Då var denna veckan också slut.

Tiden går så fort,
speciellt när man hittar på en massa.

Igår, lördag, blev jag bjuden på en jättetrevlig tillställning.

Det var på Grand Hotel i Lund
och jippot hette

"A Night At The Oscars"

Det var en
"Dinner show"
i filmens tecken
med filmsnuttar, sång, musik och underhållning.

Det var en hel damer som kom i festklänning
och män som kom klädda i smoking.

Riktigt festligt.

Vi fick kanonplatser allra längst fram
(se bilden).

Kvällen började med en drink
till accompanjemang av musik,
som kom från flygeln,
som en herre satt och spelade på.

Sedan blev det dags
att bli visade in till våra platser i Stora Salen.

Riktigt tjusigt.

Det visades små filmsnuttar ur kända filmer
på filmduken mitt på scenen.
Sedan framfördes det en låt ur filmen,
varav de flesta hade blivit hitar.

Orkestern satt i det bortre vänstra hörnet
och de som sjöng solo / duett var helt fantastiska!

Dansarna som var med i några nummer
var också kanonbra!

Efter några filmsnuttar
och framförandet av låtar ur filmerna,
blev det dags att börja avnjuta middagen.

Till förrätt fick vi

"The Godfather"
dvs

Kalvcarpaccio
med parmesanost och ruccolasallad

Därefter blev det dags för huvudrätten
som de hade döpt till

"Gone With The Wind"

och den bestod av

Tupp med majsplättar
och sötpotatis

Jättegott alltihop.
Och gott vin till.

Sedan fortsatte showen
och det blev fler filmsnuttar
och underbart framförda låtar ur filmerna.

Till efterrätt fick vi sedan

"La Dolce Vita"
dvs

Pannacotta med bär

Det var verkligen hel helfestlig kväll
min kompis B bjöd mej på.

Jag bjöd på restaurang i november
som födelsedagspresent
och nu skulle jag bli bjuden på något,
som födelsedagspresent.

Och det var mycket trevligt.
Verkligen en kväll att minnas!

Årstider

Vintervy i februari.

Så här såg samma plats ut i ...

... oktober.

Ett annat träd närmare vattnet ...

I morse var det - 10 grader när jag körde till jobb.
Dagen började med blå himmel och sol
men sedan mulnade det på
och snöflingor började stilla singla ner mot marken.

Kämpade på på jobb
tills klockan blev nästan 18.30
och då var det skönt att stänga av datorn
och få avsluta dagen, som hade övergått i kväll,
och bege sig av hemåt - till jobbet som väntade där.

Har gårdagens härliga promenad i minnet
och önskar att jag hade kunnat göra om den idag.

Ett annat träd närmare vattnet ...

Det hade varit skönt att få
"lufta hjärnan" lite,
men jag har så mycket som måste jobbas undan,
och jag vill komma isäng i tid,
så jag bör hålla mej inne.
Bör nämligen komma i säng tidigt
för jag behöver vara utvilad till imorgon,
som blir en lång dag.

Det var glashalt när jag körde hem,
så det gällde att köra så försiktigt.

Det är så mysigt med snön,
det lyser upp så fint!

Hade hoppats bara att det kunde lysa upp så bra,
så allt det tunga och mörka i en skulle skingras
så att man kunde bli lite "ljusare" och lättare
invärtes också ...

Vinterstämning i skymningen

Knirr, knarr, knirr, knarr .....
Älskar ljudet när man går i snö.

Idag har det verkligen varit
ett fantastiskt väder.

Denna intensiva blåa himmel,
solen som har lyst på det hela
och så den vita snön till det.

Så här var en som skyndade sig ner till stranden.
Anlände strax före 16.30
Det var några minusgrader,
som kändes ännu kallare,
på grund av den lilla vinden,
så det gjorde att kinder och näsa
blev alldeles avdomnade.

När jag skulle föreviga lite motiv,
så var jag tvungen att ta av vantarna,
vilket resulterade i stelfrusna fingrar!
Det kändes som om de skulle brytas rakt av
om jag försökte böja dem.

Men det var det värt!

Så vacker naturen är i sin vinterskrud!
Och havet till det,
för att inte tala om solnedgången!
Vilka färger!

Så otroligt vackert!

Och så omöjligt att försöka fånga på bild!

Det fullkomligt bubblade i mej av ...
... ja, jag vet inte av vad ...
... glädje? lycka? ...
av att få finnas till
och få uppleva sådant här.

Helt underbart!

Sånt här kan jag leva på länge!
Och jag måste ta tillvara på alla chanser
som bjuds,
till sådana här upplevelser.
Det ger mej så mycket.

Djur och natur - underbart!

Det är lätt att sätta sej på den inglasade balkongen
och sitta där och njuta av skådespelet utanför,
men det är jättekul att vidga sina vyer också,
även om man har tillbringat åtskilliga timmar
på platserna här runtomkring.

Det känns så skönt att det är ljust så länge nu.
Inte förrän strax efter 17.30
började det skymma så smått
och då var genomfrusna tanten
så nöjd med sin lilla utflykt.

Efter en härlig promenad med många intryck,
varvat med tankar och funderingar om allt möjligt,
blev det så dags att styra kosan hemåt,
mot värmen, igen.

Jag kunde ju bara gått ner till vattnet här nedanför,
men det är roligt med omväxling,
även om utsikten är densamma.

Måste ju börja vänja med vid tanken,
på att inte ha sådan här natur,
precis utanför dörren.

Håll ut

Hörde en låt på radion idag,
där en bit av refrängen ska bli min "arbetslåt".

Det är Tomas Ledin som framför

"Håll ut"

och följande ur refrängen ska jag sjunga
varje dag
tills vårsäsongen är över.

--------------------

"Håll ut, tiden är vår vän.
Håll ut, kommer snart med solen.
Håll ut, vi ska klara det här tillsammans.

Håll ut, några veckor till.
Håll ut, livet vänder i april ..."

--------------------

Nio veckor till.

Det finns en anledning ...

Det finns en anledning
till varför vissa människor inte finns i ens framtid.

Man kommer nämligen till en tidpunkt i livet
när man inser

vem som betyder något,

***

vem som INTE kommer att göra det,

***

vem som ALDRIG gjorde det

***

och vem som ALLTID kommer att göra det.

"SOPA!"

Igår var det dags för vår
"Skrapa Trisslotter-kväll".

M och B hade bjudit in hela gänget till sig,
så vi blev totalt 15 personer som var ordentligt laddade.

Vi hade en nykomling i gänget, min kompis B,
som för första gången skulle vara med om denna upplevelse
med detta gäng.

Det är ett härligt "familjegäng".
Och det är mycket som är på gång
i detta gäng, som består av två familjer.

Familjerna är riktigt tajta i sitt umgänge.
Det är två syskonpar som fann varandra en gång i tiden.
Två bröder som är gifta med två systrar.

Ena familjen består av S och U och deras två döttrar.
Den äldsta är på väg att flytta till sitt första
egna boende. Spännande!

Den yngsta har förvandlats till
en mycket modemedveten,
jättesöt, "tuff", elegant, tjusig och stilig "skapelse"
i en och samma förpackning.
Jag bara gapade och sa "Wauw" när jag såg henne igår.
Denna förvandlingen var ny för mej.
Det hinner hända mycket på några månader!

Den andra familjen består av M och B
och deras två döttrar och son med respektive.
Och där var också massor på gång.

Ena paret var nyförlovade.
Sen väntar flytt ner till Malmö och nya jobb
samt bröllop senare i år för ett annat av paren.
Planeringen för bröllopet är i full gång.
Vatten och roddbåt är med i planerna bl a
och klänningen är varje bruds högsta önskan.
Idag skulle vigselplatsen ses ut.
Suck, suck, suck!

Det tredje paret är helt fantastiska på vad de kan
"trolla fram" med sina talanger och "skaparkänsla".
Det skulle de tagit tag i och utvecklat.
De hade kommit hur långt som helst med det.

Bl a så hade de målat en vägg på ovanvåningen
hemma hos M och B,
som var helt fantastisk.
De använder inga mallar eller liknande
utan det är helt på fri hand.

Sen berättades det hur inbjudningarna till bröllopet
skulle se ut, också deras skapelser.
M visade även vad de hade åstadkommit
till hennes stora fest för några år sedan.
Både meny och visor rymdes i detta
verkligen originella häfte.

Helt fantastiskt!

Pricken över i:et i detta härliga gäng
är mormor I.
En riktig fena på att starta vågen!
Och lika bra som hela gänget på att ropa

"SOPA!"

när någon lyckades skrapa fram en lott utan vinst!

Jag lovar att det är en speciell känsla
när man måste erkänna,
att lotten man precis har skrapat, gav noll i vinst
och man hör hela gänget ladda för ett unisont

"Sssssoooooooopaaaaaaaaa!"

Effekten när 14 personer gör detta samtidigt
är otrolig!

Och det fick vi verkligen känna på allihop
i flera omgångar.
Sen finns det t om någon som ALDRIG
har mötts av jubel och aplåder på grund av att
lotten personen har skrapat har visat vinst.
Inte på en enda av alla våra skrapträffar
har det blivit vinst för den stackaren.
Det är minsann en bedrift i sig!

För vinstlotterna löser vi ut nya lotter.
Problemet blev bara att lotterna tog slut,
där några i gänget skulle hämta nya,
så vi har fler att lösa ut.

Och på de nya lotterna blev det också vinst,
så nu har vi en ny liten hög att hämta ut.
Men de kommer att bli "bonuslotter"
nästa gång vi träffas,
för klockan blev mycket.

Körde mormor I hem,
lämnade av min kompis B
och kom så slutligen hem
och kunde stupa i säng.

Det hade varit en lång dag.

Vaknade 03.30 och kunde inte somna om.
Blir så,
när det är så mycket som snurrar runt i huvudet.

Gav upp kl 05.00,
då jag gick upp och käkade en lång frukost
och begav mej iväg till jobb,
där jag var 07.15.
Fick jobbat undan en del, men ändå inte allt
jag hade hoppats på.

Tittade ut genom fönstret på jobb
och längtade ut.

Vädret var helt fantastiskt.
Blå himmel och solsken,
som gjorde att det glittrade som diamanter i snön.

Var hemma kl. 12 och träffade mamma 12.30.

Fåglarna blev glada över vårt matbidrag
och en promenad stod så klart på programmet.
Hemma 14.30, åt något lätt
och hann vila en timme,
sen var det dags att göra sig iordning
för att köra och hämta B
och sen vidare hem till M och B.

Så det var en lång och händelserik dag.

Och vilken härlig kväll,
som startade med gott att äta och dricka,
bland goa och glada människor!

Rena medicinen efter veckan på jobb!

Alla Hjärtans Dag

EN HÄLSNING PÅ

ALLA HJÄRTANS DAG!

Fredagen den 13:e

Paraskavedekatriafobi,
dvs sjuklig skräck för fredagen den 13:e,
lider jag inte av.
Men efter den här dagen,
så kan jag lugnt säga,
att det INTE har varit en dag med flyt i alla fall.

Idag var det verkligen en hårsmån
från att jag tog mina privata saker
och gav mej av från min arbetsplats,
utan planer på att återvända igen.

Det var såååååå nära att det brast.

När jag hade slängt på mej min kappa
så var det med mycket stora steg
jag susade förbi min arbetskollega A
med orden:

"Jag behöver lite frisk luft,
jag är strax tillbaka igen!"

och så går jag ut på parkeringen
och styr stegen mot grindarna
och ut på vägen
och går med mycket raska steg bort från jobb,
samtidigt som jag drar djupa andetag.

Det var underbart väder.
Himlen var blå
och solen gjorde att det glittrade i snön
och det var några minusgrader.

Efter en liten stund vände jag och gick tillbaka
och hela tiden malde orden

"Fredagen den 13:e, fredagen den 13:e,
fredagen den 13:e ... "

När jag kom in på kontoret igen
sa jag till min arbetskollega A
att det var så häääär nära,
och så visade jag ett mikroskopiskt litet avstånd
mellan tumme och pekfinger,
att jag tog mina grejor och gick.
För gott!

Sen gick jag in på mitt rum,
drog några djupa andetag,
satte mej vid skrivbordet och fortsatte
med att försöka reda ut all röran.

Detta är bara inte klokt!
Det finns absolut inget annat att säga om det.
Helt vansinnigt!
Det går knappt att reda ut all röran.

Systemet hänger sig, siffrorna stämmer inte,
ingen kan svara på frågor eller vet något,
och man kommer ingen vart.

Jag fick bara nog helt enkelt!

Satt där till lite över 18.00
och då kände jag att det inte var lönt att fortsätta.
Emellanåt satt jag bara och tittade och kunde inte
bestämma mej för vad jag skulle börja med.

Så jag avslutade,
med vetskapen att jag måste köra till jobb
imorgon, lördag, och slutföra.

Fy för!

Nio veckor kvar på den här säsongen!

Onsdag kväll

Onsdag kväll ...

det innebär att det är

TVÅ HELA ARBETSDAGAR KVAR

PÅ DEN HÄR VECKAN!!

inflammation igen??

Nu får jag passa på att skriva några rader
medan jag är lite rörligare i höger arm.
Tog tabletter som nu har börjat verka,
skönt.
Det innebär att jag kan röra armen
på ett helt annat sätt.

Har gått och haft lite småont i höger arm,
från axeln (har hittat den ömma punkten)
och ända ner till fingrarna
- igen :-(

Men idag blev det ordentligt.

Hade inflammation i höger axel i somras
och nu börjar det kännas lika dant igen :-(

Idag har det värkt ordentligt
och huden på högerhanden har haft en lite mörkare ton
och fingrarna har börjat svullna lite.

Inte kul alls.

När jag kom hem så plockade jag fram tabletterna
som jag har över sen förra omgången
och stoppade i mej.

Har jag tur är det "bara" en ny inflammation
som jag kan upphäva med tabletternas hjälp.

I somras var det så våldsamt så hela armen,
röd och svullen ända ner över fingrarna,
fullkomligt låste sig.

Så det var tufft i en veckas tid
innan jag fick igång den igen
och smärtan och inflammationen lade sig.

Man blir ju helt handikappad
av att bara kunna använda vänster.

Men nu ska jag se till att göra övningarna
jag lärde mej då
och äta av de inflammationshämmande tabletterna
så - peppar peppar - blir det inte så mycket mer
än så här.

Även om detta mer än väl räcker :-(

Himla osis, faktiskt.

Det kommer aldrig lägligt
att drabbas av något sådant här,
men just nu och ett antal månader framöver
är det direkt olägligt att inte kunna använda
sin högerarm när man är högerhänt!

Lite glädje känner jag ändå.
I eftermiddags så började det snöa så smått!

Men det är väldigt blött
så det blir inget av det.
Jo, ute på gräsmattorna
har det lagt sej lite grand.
Så det ska bli spännande imorgon bitti
när man tittar ut.

Ska det äntligen bli vitt och vintrigt?

Den sjunkande båten

I morse önskade jag att jag hade haft kameran med mej
när jag gick till parkeringen.

Månen hängde jättestor och rosaskimrande
en liten bit över vattnet
och det var så vackert!
Stannade upp och stod och tittade en liten stund.

Väl på jobb glömde jag snabbt det vackra jag hade sett,
för kaoset började direkt
och det fortsatte hela dagen.

100 % stress precis hela tiden.
Tempot är högt för att jag ska hinna med
så mycket som möjligt och inte halka efter för mycket,
men trots det så hann jag inte med det jag hade hoppats på,
så att jag imorgon kan ta tag i det jag hade planerat.
Det tar nog halva dagen innan jag kommer dit :-(

Jag kan inte fatta att det kan vara på det här sättet!
Har absolut ingen aning om någonting.
Ingen information som går fram
och inte kan man lätt leta fram det man behöver veta
för att kunna göra sitt jobb.
Och det är inte så kul att ha en ilsken kund i luren
och inte kunna svara och förklara snabbt och lätt.

Ingen av oss förstår hur vi ska klara oss igenom detta.

Tio veckor har vi framför oss
och det värsta väntar.

Har jag sagt detta förr, tro??

Bilden av den sjunkande båten
som man försöker ösa ur,
utan att kunna förflytta sig,
blir bara tydligare och tydligare.

Så länge vi håller oss flytande
så får vi klappa oss själva på axeln,
för ingen annan gör det ju :-(

Tala om hopplös situation.

Vi går redan på knäna
och man kan bara be till högre makter,
att man ska klara av att ta sig till målet.

Det värsta av allt är att man blir så trött
av att ha det så här.
Helt utmattad.

När jag kom hem ikväll,
så kände jag att en promenad hade inte varit fel,
men vindarna var riktigt isiga.
Hade det kommit nederbörd
så hade varit snö,
så isiga var vindarna.
Brrrrrrr.

Så det var skönt att komma inomhus.
Och här stannar jag för ikväll.

Jag får ta igen promenerandet
när tid och ork finnes
och vädret är lite behagligare.

Men oooooh,
vad jag längtar efter en riktig snöpromenad.
Så man hör knarrandet under skorna ...

Än är det inte försent att sluta hoppas.

Det är ju trots allt bara den 9 februari.

... Den 9 februari ...
då har jag en "årsdag" idag ...
14 år sedan jag började på min arbetsplats.
Vart har alla dessa år tagit vägen??

Ska bli skönt att få sova ...

Min lille kise - så kär du är!

En underbar känsla när man kommer hem
och blir välkomnad av honom.
Känner man sig nere någon gång,
så är det precis som om han känner det på sig.
Då kommer han och trycker sig intill,
precis som om han vill trösta
eller säga: Jag finns här för dej!

Men ikväll är jag bara trött.

Dansen tar musten ur mej totalt.
Förstår det inte.
Jag tycker inte att jag har
så särskilt dålig kondition,
men de här två veckorna så har jag varit helt slut
när jag har kommit hem efter dansen.
Eller rättare sagt: Jag blir det redan när jag är där.
Kanske är det all stress jag har inom mej
som påverkar.
Tror nästan att det kan vara så.

Det är ju inte så konstigt i och för sig.
Det är fruktansvärt mycket just nu
och kommer att så vara ett antal månader framöver.
Men jag måste försöka tänka på,
att allt detta röriga ger något i slutänden.

Timmarna på dansen ikväll var i alla fall upplyftande
i allra högsta grad.
Vi var så "duktiga" så vi t om lärde oss
nästa veckas dans på nybörjarkursen :-)
Hade mycket tid över,
så han visade nästa veckas dans och stegen
och det slutade med att vi dansade den
till originalmusiken i originalhastigheten:-)

Fortsättningskursen gick också strålande,
så vi hade tid att dansa
några danser från förra terminen.
Det gick väl "så där".
Minnet är vad det är.

Och den nya dansen ikväll
snurrade jag till lite, så nu fick O tillfälle
att ge igen från förra veckan,
då jag kivades med honom
när han inte fick rätt på stegen :-)

När jag kom hem, så hade jag fått mail från P,
som jag lärde känna
på en semesterresa till Thailand för några år sen.
Hon och hennes kille råkade ut för samma
som jag och exet.

Tre veckor innan vi skulle åka,
så hände ju det där fruktansvärda med tsunamin.
Så hotellen vi hade bokat in oss på fanns inte längre.
De var utplånade.

Resebyrån lyckades hitta ett annat hotell till oss
på en ö i närheten av Kambodja
där vi tillbringade två veckor,
istället för att åka runt lite, som planerat.

I alla fall så lärde vi känna P och hennes kille
och jag och P har fortsatt hålla kontakten
med julkort och mail.
Jättekul.

Och ikväll så hade hon skrivit ett mail till mej,
att de hade skaffat skype,
för hennes kille jobbar borta i veckorna
och då håller de kontakten via skype.
Hon undrade om jag hade skype
och gav mej sitt användarnamn.
Jag lyckades i alla fall lägga till henne
och vi fick kontakt.
Jättekul.

Så nu ska vi prova att ringa
till varandra.

Har bokat in en kväll senare i veckan.

Teknikens under :-)

Varför sitta i dyra telefonsamtal
när det finns andra sätt som man redan betalar för?

Men nu kallar sängen.

Klockan ringer ju 05.00 :-(

Natti när det blir dags!

Upp- och nervända världen ...

Hot N Cold
Katy Perry

"You, change your mind
Like a girl changes clothes
Yeah, you
PMS like a bitch I would know
And you, always think
Always speak cryptically
I should know
That you're no good for me

'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
You're wrong when it's right
It's black and it's white
We fight, we break up
We kiss, we make up

You, you don't really wanna stay, no
You, but you don't really wanna go, oh
'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down

We used to be just like twins, so in sync
The same energy now's a dead battery
Used to laugh 'bout nothing
Now you're plain boring
I should know
That you're not gonna change

'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
You're wrong when it's right
It's black and it's white
We fight, we break up
We kiss, we make up

You, you don't really wanna stay, no
You, but you don't really wanna go, oh
You're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down

Someone call the doctor
Got a case of a love bipolar
Stuck on a rollercoaster
Can't get off this ride

You change your mind
Like a girl changes clothes '

Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
You're wrong when it's right
It's black and it's white
We fight, we break up
We kiss, we make up

'Cause you're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down
You're wrong when it's right
It's black and it's white
We fight, we break up
We kiss, we make up

You, you don't really wanna stay, no
You, but you don't really wanna go, oh
You're hot then you're cold
You're yes then you're no
You're in and you're out
You're up and you're down, down, down, down..."

Fredag kväll

Som jag har längtat efter helgen!

Inte för att jag har något inplanerat som väntar,
det får vänta tills man har orken tillbaka,
utan det är för att jag inte behöver åka till jobb
på två dagar.

Satt i telefon med holländaren ca 3 timmar idag.
Det snurrar runt i huvudet
av all röran med de nya programmen,
och inte blir det lättare när han hittar fel på fel
som måste åtgärdas, så vi får ut rätt information.

Det känns som om man bara trampar vatten
för att hålla sig flytande
och förflyttar sig inte ett dugg.

Detta är inte riktigt klokt!
Är redan mogen för semester ...

Tio veckor till innan detta är över ...

Var på jobb kvart i sju i morse
och kom inte där ifrån förrän kvart i sex.
Lunch hann jag inte äta förrän 14.50.

Direkt iväg och handla efter jobb
och då passade jag på att köpa mej en bukett tulpaner
att pigga upp mej med.
Tyckte att jag är värd det.

Jag älskar snittblommor
och tulpaner är så vackra.

Problemet är att min lille kise envisas med att
välta vaserna när jag har snittblommor.
Han vill komma åt vattnet i vasen,
fast han har alldeles färskt vatten i sin skål.
Vilka idéer!

Men jag har kommit på
att jag kan sätta vasen i en större
och bastantare ytterkruka,
så kan han inte välta den.

Inte så snyggt,
men det är valet jag har om jag vill ha snittblommor.

Och det vill jag, för jag tycker så mycket om det.
Det är så vackert
och jag blir så glad av blommor.

Nedräkningen har börjat

Nedräkningen har börjat.

Från och med nästa vecka
så är det tio veckor kvar på säsongen på jobb!

Och det värsta har inte börjat än ...

Kaos är en mycket lindrig beskrivning
på tillvaron på jobb
och jag vågar inte ens tänka tanken
på hur det kommer att vara när det är som "värst".

Satt i 2,5 timmar i telefon med Holland idag,
för att bli lotsad genom det nya programmet,
som de håller på att utarbeta till oss.

Det är så fruktansvärt tungjobbat.
Att behöva sitta och knappa in en massa för hand,
när vi hade ett system som gjorde samma sak
med hjälp av en knapptryckning.
Det finns inga ord för det.
Jag är helt uppgiven.

Holländaren var här förra veckan
under torsdagen och fredagen för att visa oss
och då insåg jag att detta bådar inte gott.
När till och med min kollega kan säga till mej:
"Hur ska vi reda ut detta?"
ja, då bådar det verkligen inte gott.

Vi kommer att få gräva ner oss i alla detaljer.
Detta är inte riktigt klokt!

Inget överskådligt, ingen lättillgänglig information
... helt enkelt INGENTING!
Bara en massa tungjobbat.

All luften har liksom gått ur en nu.

Nu finns det bara en sak att fokusera på:

Kämpa för att klara av att ta sej igenom detta
som väntar, så helskinnad som möjligt.

Hu jeda mej!

På kvällarna är man så slut
så det är bara sova som gäller.

Men nu måste jag få rensa hjärnan lite,
så det blir dansen ikväll.
Då är man tvungen att fokusera på annat!

Söndagkväll

Redan söndagkväll -
vart har den här helgen tagit vägen?

Och imorgon, måndag, sätter allvaret igång på riktigt.
Då är det heltid som gäller på jobb :-(.
Blir trött av bara tanken.
Men men, det är så det är när man har
ett säsongsbetonat arbete.
Fullt ös nu i 2,5 månader innan man har chans
att hämta andan.

Men dansen ikväll var upplyftande!
Alltid kul att träffa "gänget".

L, räddaren som vet precis vilken dans det är,
när instruktörerna säger namnet.

B som är helt otrolig med sitt stegminne.

E och jag skrattar mest åt våra misstag.
Gör den ena av oss fel och man är vänd,
så att den andre står bakom,
ja då gör den som står bakom samma stegfel
och så skrattar vi.

A, som är ny på fortsättningskursen,
(jättekul att hon också är med nu)
har fått plats i ledet längst fram.
Hon säger att hon tycker det är lättare att stå
så hon ser instruktörens fötter,
men hon säger att hon saknar
att stå i närheten av oss.

Sen saknar vi C,
som har problem med höften, tror jag det är.
Men L är flitig och kör hem till C
och visar stegen på alla danserna vi blir visade,
så i torsdags på fridansen, kom faktiskt C dit
och var med lite försiktigt.

"ABC-gänget"
det är vi:

Anita
Britt
Charlotte
D (tant D)
Eva
och så till sist
Lena

som egentligen skulle hetat något på F
då hade det verkligen varit ABC-gänget :-)

En av killarna, T, som är jätteduktig,
men det borde han vara för han har tävlingsdansat,
(alla i familjen är nog dansanta. Han har berättat att
både hans fru och dotter har varit instruktörer)
var på sitt vanliga spralliga humör.
Han hamnade i ledet bakom
och hade så mycket extrarörelser för sig,
så vi var fulla av skratt mest hela tiden.

Vi anstränger oss för att hålla oss neutrala,
men det är omöjligt,
när han sätter igång sin enmansshow.

Medan vi kämpar på med att försöka komma ihåg
och få rätt på alla stegen,
så gör han en massa extra grejor,
och är man inte helfokuserad på det man själv gör,
utan råkar titta på hans fötter när man har vänt
så man hamnar bakom honom,
ja då kommer man av sig direkt.
Men det ser himla kul ut med allt extra han lägger in.
Man kommer kanske själv så långt någon gång.

Fick lära mej en armrörelse ikväll i alla fall,
av en tjej som stod bredvid mej.
Har aldrig pratat med henne innan
men jag frågade hur hon gjorde,
för jag såg att hon gjorde lite annorlunda,
än det vi hade blivit visade.
Och jag fick till det.
Kul!

Sen blev O mobbad lite för att han inte kom ihåg stegen.
Han har dansat i många år
och kan många danser.
Men den senaste vi fick lärt oss,
som han har pratat så mycket om
att han skulle vilja lära sig,
den snurrade han till ordentligt emellanåt.
Och råkade man då titta på hans fötter
när han tog fel steg,
ja då kom man av sig direkt.
Men det är bara till att hoppa in igen :-)

Då hade han bättre koll på dansen
i går i Staffanstorp.
Då stod A och jag över, för vi behövde repetera den
innan vi tuffade till oss och ställde oss i något led
och var med.
Och det var precis vad vi gjorde ikväll.
Repeterade de tre senast danserna
både på nybörjar- och fortsättningskursen.
Välbehövligt!

Sen kallade T på mej och A
och frågade om hon skulle gå igenom
dansen med oss som de lärde ut i Staffanstorp igår.
Och vi tackade ja.
Dom är så snälla och vänliga.
Det är så kul att vara där.

Innan vi hann gå så kallade L på mej och K
och sa att inför nästa årsmöte på klubben
så skulle de leta upp en nu suppleant,
för B skulle sluta.
Och då hade det kommit in förslag på mej och K,
men jag sa direkt att jag inte har mer tid.
Jag har fullt upp redan med allt jag har,
så jag tackade och stod över.

Har jag tid över så vill jag hellre tillbringa den
med nära och kära.
Jag hinner inte träffa vännerna så mycket som jag vill.

Imorgon är det Nostalgikväll
på klubben mellan 18 - 22.
Få se om man kan lära sig någon ny (gammal) dans.

Men nu är det dags att tänka på att få lite sömn.
Klockan ringer ju 05.00 imorgon bitti.

Kan redan höra den ilskna signalen.

Den första februari

Den första februari ...
då ska det kännas att det är en vintermånad.

När jag vaknade i morse och tittade ut,
såg jag att det hade snöat lite.
Ett litet tunt lager med snö
hade brett ut sig,
men det lilla räckte
för att det skulle bli mycket ljusare.

Det var nämligen ganska så mulet.

Det blev en uppfriskande promenad
och jag var rejält påpälsad, så det var rätt skönt ändå.

Fåglarna hade nog också lite känningar
av det "vintriga" i tillvaron,
för de satt och burrade upp sig.

När jag kom hem igår kväll
så misstänkte jag att något "vintrigt" var på väg.

Vinden var isande kall!

Jag och A tog oss till Staffanstorp igår
för att se hur en danskväll hos den klubben var.

Och det var lika trevligt där,
som det var i Landskrona.
Där var folk från andra klubbar
och en hel del från vår klubb,
så man kände igen rätt många.

När vi körde hem så sa A,
att hon också gärna åker till fler klubbar,
om det inte kolliderade med hennes andra aktiviteter.

Vi dansade rätt mycket,

för även om vi inte kunde just den dansen
de skulle dansa,
så kom vi på andra danser,
som passade till musiken.

Vi var ju inte där för att sitta och titta :-)

Det varade mellan 19 - 23
och de timmarna fullkomligt rusade förbi.

Så är det när man har roligt!

Skönt att det inte blev sent.
Klockan tolv släckte jag och kunde krypa ner i sängen
och det tog inte många minuter innan jag sov djupt.

Sen vaknade jag inte förrän 08.30
och det är mycket ovanligt för min del.
Men det var skönt,
för jag har varit så genomtrött ett tag.
Har märkt att ju stressigare jag har det,
desto tröttare blir jag och då vill jag bara sova.

All röran på jobb
och så allt annat runt omkring
som måste fixas och planeras
- inte konstigt att man känner sig helt slut.

Det kommer att bli några tuffa månader här framöver,
det är jag väl medveten om.
Men jag vet också att i slutändan
så ger det något, det är det som håller mej uppe.

Nu ska jag alldeles strax iväg på dansen.
Det är repetiton på både
nybörjar- och fortsättningskursens danser hittills
och det behövs verkligen!

Så nu väntar några timmars total fokus på musik och steg.

Är hemma till ca 20.00
och då får jag planera för morgondagen,
för imorgon kväll är det "Nostalgikväll" på klubben.
Då lär de ut två gamla danser först
och sedan är det "fridans"
då en hel del "gamla godingar" ska friskas upp.
Men vi som inte har dansat så länge,
ja vi gör som vi brukar -
ställer oss längst bak och dansar något annat
som vi tycker passar till musiken :-)

Det börjar redan kl. 18.00,
så hela måndagskvällen kommer också att försvinna.

Även om det blir väl stressigt emellanåt,
så vill man inte hoppa över dansen,
för det är så roligt!

Och så är det så skönt
att tvingas tänka på något annat,
än allt som snurrar runt i huvudet annars.