Vaknade tidigt
- kroppen bryr sig ju inte om vad det är för dag :-) -
och när jag såg,
att det fortfarande var mörkt
och att det var några timmar kvar,
till jag var tvungen att gå upp,
ja, då var det ljuvligt,
att kunna rulla över på andra sidan
och fortsätta att slumra.
Somna om ville jag inte,
för jag ville så gärna vaka in den nya dagen.
Soluppgångar och solnedgångar
kan vara så fantastiskt fina!
Och så är det inte så många månader till,
som jag har denna möjligheten.
Så småningom märkte jag,
att himlen började färgas av den uppgående solen,
så då parkerade jag mej framför sovrumsfönstret
- med kameran så klart -
och fick tagit en hel del bilder.
Soluppgång över Malmö
Vattnet låg alldeles stilla,
träden på andra sidan "kanalen"
speglade sig så fint i vattnet
och bakom det höga huset Kronprinsen
började man ana var solen skulle gå upp.
Oh, vad jag njöt av den här stunden!
Så otroligt vackert
och en underbar känsla,
att vara med när en ny dag gryr.
När solen hade kommit upp en liten bit,
så gjorde jag något jag i princip aldrig gör:
Jag kröp ner under täcket igen vid 06.45-tiden
och låg och slumrade en 45 minuter till,
innan det var dags att gå upp.
Idag stod en liten utflykt på programmet
och jag skulle ge mej av hemifrån vid 09.00-tiden,
så jag hade gott om tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar