Vilken start på veckan och lite annat

I dag var det som om själve f-n
var på besök på jobb.

OCH DET ÄR BARA MÅNDAG!!

Anlände 05.50 till jobb
och det var fullt ös direkt.

Vid 10.30-tiden sa jag till min kollega A
att nu tar jag 10 min och isolerar mej
från telefonen.
Måste varva ner lite.

Så jag tog min macka,
(äter som en häst hela tiden,
är alltid vrålhungrig när jag är stressad)

och gick över till andra lunchrummet,
där det inte finns några telefoner
i närheten.

Och det var ljuvligt.

Det var bara suset i öronen jag hörde,
väldigt irriterande för övrigt,
och när jag blundade hade jag
nästan känslan av att åka karusell.

Läskigt!

Sen brakade det loss ordentligt!
Ja, inte med mej, men med våra "hjälpmedel".

Vid 11.30-tiden hände det som inte får hända:

Skrivaren/kopieringsmaskinen
la av!

Ett papper hade fastnat längst ner
och vi kom inte åt.

Jag ringde servicen
och fick en sur en på tråden.
Jag sa att vi var helt strandade
och att det var akut
men fick tillbaka ett surt:

"Jag kan inte trolla.
Jag kan bara skriva in att det är brådskande.
Troligtvis hinner ingen ut till er idag
utan det blir först i morgon."

Jag kunde riktigt känna hur all min ork
rann genom hela kroppen
och ut genom fötterna.

Detta får inte vara sant!

Men visst tusan var det sant!

Vi har en annan skrivare/kopieringsmaskin
på ett annat kontor,
en gammal jättelångsam en,
men dock bättre än ingen,
så där fick jag parkera mej resten av dagen.

Med hjälp av mail från min dator
till datorn på det andra kontoret,
så lyckades jag komma åt en del
av det jag skulle jobba med.

Och stressen satte igång
sin karusell invärtes.
Hur skulle jag kunna få ihop det,
som måste vara klart tills imorgon
inom rimlig tid?

Men vad var där att göra?
Det var bara
till att finna sig i situationen.

Och jag hann,
även om det var omständigt
och tog en himla massa tid,
med det allra mesta,
innan ögonen började dala på mej.

Lite över 18.00 gav jag upp.
Tröttheten slog ner i mej som en bomb.
Hade jag lagt huvudet på skrivbordet,
så hade jag somnat på studs!

Och drömt en massa härliga drömmar.
Jisses, vad man kan röra ihop det
när man är så slutkörd :-)

Nåja, nu är jag hemma
och ska bara äta nån macka
och gå igenom mina mail lite snabbt.
Har inte hunnit med det ordentligt på ett tag.

Och sen blir det faktiskt sängen.

Skulle kunna gå in och lägga mej direkt,
fullt påklädd.

Det är samma visa varje kväll.

Jag börjar frysa vid 19 - 19.30-tiden,
som om kroppen signalerar
att den nu går in i viloläge
och riktigt hemsk är det att krypa ner i sängen.
DÅÅÅÅÅ fryser jag!

Men fönstret öppnar jag ändå.
Sover alltid med öppet fönster,
året runt.

Får jag inte sova i frisk luft
så vaknar jag så tung i huvudet.

På vinterhalvåret har jag både tjockt täcke
och ovanpå det överkastet,
så det är bara kinder och näsa som blir kalla.

Men det allra bästa är värmedynan!

Den älskar jag!

Fick den i "överraskningsjulklapp"
för två jular sedan.
En present som bokstavligt talat värmer :-)

Hade lånat en när jag hade ont i ryggen
och det kändes bra,
så när jag lämnade tillbaka den,
så tackade jag för lånet
och sa att en sådan måste jag köpa.

Men julen kom
och inte hade jag fått tummarna loss
till att fixa en.

Men på julaftonen fick jag ett paket
(ett väldigt originellt sätt
att överlämna ett paket på,
men det är en annan historia)
och i paketet låg den här värmedynan.

Och den har jag använt flitigt
under vinterhalvåret.

Lägger den under svanken
så den når upp på ryggen
och det går jättesnabbt att den blir varm.

Sen det bästa med den är
att där är en timer.
Tror jag ställde in den på 45 min
så det är ingen risk att jag
har den på hela natten.

Men jag somnar alltid ifrån den,
så det hade egentligen räckt med 10 min.

Men den är guld värd när jag är så frusen.